Varför läser du min blogg?

Idag är det halvårsjubileum för min barnistiska blogg, som väl egentligen inte är någon traditionell blogg utan en ”förtäckt” enmanstidskrift. På de sex månaderna har jag (förutom 20 smärre notiser och tips) skrivit drygt 80 artiklar av tidskriftslängd eller tre per vecka, snarare än några typiska korta dagliga blogginlägg, med utlagda lustiga bilder eller foton hämtade från andra webbsidor eller privatlivet. 

Jag har på detta sätt förstås avsiktligt valt läsare, genom att inrikta mig på långa tankar. Därmed också valt bort de läsare som bara vill få ett par minuters paus, en lustifikation eller känslan av att ha skenkontakt med någon som man tror sig ”känna”. 

Varför skriver jag då dessa långa texter? Dels brinner jag sedan 35 år tillbaka för ämnet Barnkultur i bred mening och anser att alla medieprodukter riktade till barn måste ses i ett sammanhang, då de kastar ljus över varandra. Inte bara i vanlig ordning studeras såsom barnlitteratur för sig, barnfilm för sig, barnteve för sig, barnteater för sig o.s.v. Åtminstone tyskarna har i vart fall insett detta som de kallar för ”medieförbund”. Med mitt barnistiska perspektiv vill jag dessutom förstå, och för de oförstående söka förklara, barns legitima egna val av kulturprodukter. 

Inte minst har jag i över tre decennier talat mig varm för ett receptionsperspektiv och här publicerat egna eller lyft fram andras olika användarstudier, läsarresponsstudier eller vad man nu vill kalla detta att efterhöra hur produkterna tas emot, förstås och värderas av de faktiska barnmottagarna själva. Dessa tre för mig självklara synsätt verkar jag vara rätt ensam om att ha… Ändå har jag strävat vidare, i förhoppningen om att så åtminstone några sådana frön bland en ny generation och således (aningen förmätet?) sökt sörja för återväxten, efter en stroke för ett år sedan och när jag nu börjar närma mig de 70. 

Då känns det rätt tröstlöst ibland när ens käpphästar inte tycks intressera andra och man undrar om det alls är lönt att fortsätta. Några av mina inlägg har visserligen fått många läsare. Överlägset flest har det om iPads nu OK för barn under 2 år! Läkare har svängt 100 procent! (23/9-15) haft = 3 324 läsare. Sedan är gapet stort till nästa läsarframgång numerärt sett och även stort mellan tvåan och trean:

Genusgungbrädet ersatt av genusbalansvåg 18/1-16 = 313 läsare

Begreppet barnism 15/9 = 103

Medielek – ett försök till begreppsutredning 5/11 = 90

Barnbokskanon? Hellre då en parakanon! 3/12 = 84

Simone de Beauvoir hade delvis rätt 13/1 = 78

Barnen begriper inte bilderna i Alfons Åberg-böckerna! 4/12-15 = 65

Hur förhålla sig till barn och rasism? 8/2 = 49

Suzanne Osten är ingen barnfilmsambassadör! 28/9-15 = 49

Vuxnas självcentrerade missuppfattning av barns genuskonstruktion 11/1 = 48

”Docktestet” – ett experiment av högst tveksamt värde 3/2 = 37 läsare

Ett tiotal av inläggen har dock bara läst av 3-5 stycken och då känns det ju inte särskilt meningsfullt att fortsätta skriva… Visserligen räcker det med att nå fram till en enda hängiven läsare för att kampen ska fortsätta, men när man inte hör ifrån någon läsare eller kan ana sig till vem vederbörande skulle kunna vara, blir man lite modstulen. Ensamt känns det också när jag inte heller får några kommentarer, förutom under de första veckorna. Just inget av mina inlägg verkar heller vara värt att rekommendera genom att kryssas för såsom ”Google +1”…

De texter som jag själv helst hade velat se många läsare till, måste onekligen betraktas som floppar:

Den största skandalen i svensk barnkulturhistoria: när 20 personer lyckades förblinda Kultursverige (2016-01-25) 

När ska Barnkanalen äntligen visa Stina Wirséns Liten skär och alla små brokiga?(2016-02-15)

Vuxen ”barnkultur” och vuxna som förmenta ”barnkulturproducenter”… (15/9-15)

Avsaknaden av studier av barns meningsskapande utifrån kulturprodukter (2015-09-21)

Adultonormativitet #3: Högvärderingen av barnskildringar jämfört med barnfilmer (2015-09-28)

Upphovsmannacentrerade framför användarcentrerade kulturprodukter för barn (5/10) 

Adultonormativitet #8: Kulturpedagogerna som ”barnkultur”-kapare (2015-10-14)

Adultonormativitet #9: Selektivt tolkad FN-artikel 31 om barns rätt till fritid och ”kultur” (2015-10-15)

Barns rätt att HÖRAS i frågor om kultur och konst! (2015-10-19)

Nina Björks vuxencentrerade tolkning av Lejonkungen kontra 5-8-åriga flickors (2015-10-26)

Barnen är de verkliga lekexperterna – inte lekteoretikerna (2015-11-02)

Adultonormativitet #11: Tron att barn behöver ”lekutbildas” av dem som själva aldrig leker! (2015-11-03)

Adultonormativitet #14: Den ”estetiska” barnindoktrineringen i Sverige (2015-11-18)

Internationella barndagen idag – en barnkulturell lägesbeskrivning (2015-11-20)

Adultonormativitet #16: Slapp och vuxencentrerad svensk barnfilmskritik. Exemplet Insidan ut (2015-12-08)

Myten om ”barnet inom oss” (2015-12-30)

Kanske borde jag hellre gå de en-medie-intresserade till mötes och skapa separata bloggar för dem, men det borde ju inte vara så svårt att ur etikettraden välja ut det ensidiga som man själv är så exklusivt inriktad mot. Ett försök till uppsplittring av barnkulturhelheten skulle emellertid kunna se ut som följer:

Barngenusblogg

Flickors lek med Barbie har mycket att lära kvinnor (2015-12-17)

Den totalt oskyldiga färgen rosa – och vuxnas tre felslut rörande genus (2015-12-21)

Barbie-Woman & Co utgör ingen risk! (2015-12-22)

Action(figur)-Man, Han-Man, Super-Man, Spindel-Man, Bat-Man, Järn-Man & Co är ren magi (2015-12-23)

Vuxnas självcentrerade missuppfattning av barns genuskonstruktion: adultonormativitet #17 (2016-01-11)

Simone de Beauvoir hade delvis rätt! – Man föds inte som kvinna utan som flicka (2016-01-13)

Genusgungbrädet ersatt av genusbalansvåg (2016-01-18)

Homosexuella och queera karaktärer i animerade barnfilmer, samt sexualiserade barn som ny norm? (2016-03-16)

Ras(ism)blogg med barninriktning?

Den största skandalen i svensk barnkulturhistoria: när 20 personer lyckades förblinda Kultursverige (2016-01-25)

Utseendefixeringen och hudfärgslåsningen i Lilla Hjärtat-kontroversen (2016-01-27)

Stereotyphotet och skillnaden mellan positiva och negativa stereotyper i fallet med vuxna respektive barn (2016-02-01)

”Docktestet” – ett experiment av högst tveksamt värde (2016-02-03)

Hur förhålla sig till barn beträffande rasstereotyper och rasism i (inte bara) bilderböcker? Del 1 (2016-02-08)

Hur förhålla sig till barn beträffande rasstereotyper och rasism i (inte bara) bilderböcker? Del 2 (2016-02-10)

Soran Ismails Docktest anmält för kränkning av svarta barn men prövas inte (2016-02-11)

Hur förhålla sig till barn beträffande rasstereotyper och rasism i (inte bara) bilderböcker? Del 3 (2016-02-12)

Lille svarte Sambo är inte rasistisk – men möjligen den 104 år yngre ”rasismfria” versionen? (2016-02-22)

Kulturell mångfald – driven hur långt?  (2016-03-14)

Mediepedagogikblogg för högskolelärare & -studenter

Barnen begriper inte bilderna i Alfons Åberg-böckerna! (2015-12-04)

”Att få vara den man är”? Kan Billy Elliot det? (2015-11-19)

Medielek – ett försök till begreppsutredning (2015-11-05)

Sentida ”medialiserad” lek – eller månghundraåriga medielekar och lekifierade och spelifierade medier? (2015-11-04)

Från filmlekar till iPadlekar? (2015-11-07)

Adultonormativitet #12: Missuppfattningen av Fem myror är fler än fyra elefanter – mer uppstudsig än pedagogisk! (2015-11-09)

Fem myror…, del III: Inte bara Lattjolajbanlådan peppar barn! (2015-11-11)

Fem myror, del IV: Förskolebarns reaktioner fångade av videokameran (2015-11-12)

Fem myror…, del V: Minskade serien då några kunskapsklyftor? (2015-11-13)

Adultonormativitet #13: LÄRA 2-8-åringar estetik?!? (2015-11-16)

VEM älskar Pija Lindenbaums Manne?! (2015-11-30)

Adultonormativitet #15: Oklarhet som högst tveksamt vuxet kvalitetskriterium för ”bra barnkultur” (2015-12-02)

Insidan ut, del IV: En film utan skurk – till och med utan hjälte? – som ”konstnärlig lösning” (2015-12-11)

En studie av död och ”mord” i animerade barnfilmer… – Läkare, bliv vid ditt stetoskop? (2015-12-14)

Flickors lek med Barbie har mycket att lära kvinnor (2015-12-17)

Den totalt oskyldiga färgen rosa – och vuxnas tre felslut rörande genus (2015-12-21)

Barbie-Woman & Co utgör ingen risk! (2015-12-22)

Action(figur)-Man, Han-Man, Super-Man, Spindel-Man, Bat-Man, Järn-Man & Co är ren magi (2015-12-23)

Myten om ”barnet inom oss” (2015-12-30)

Vuxnas självcentrerade missuppfattning av barns genuskonstruktion: adultonormativitet #17 (2016-01-11)

Simone de Beauvoir hade delvis rätt! – Man föds inte som kvinna utan som flicka (2016-01-13)

Genusgungbrädet ersatt av genusbalansvåg (2016-01-18) 

Böcker är fantasiförlamande – visuella berättelser däremot fantasistimulerande (2016-01-20)

Utseendefixeringen och hudfärgslåsningen i Lilla Hjärtat-kontroversen (2016-01-27)

Stereotyphotet och skillnaden mellan positiva och negativa stereotyper i fallet med vuxna respektive barn (2016-02-01)

”Docktestet” – ett experiment av högst tveksamt värde (2016-02-03)

Hur förhålla sig till barn beträffande rasstereotyper och rasism i (inte bara) bilderböcker? Del 1 (2016-02-08)

Hur förhålla sig till barn beträffande rasstereotyper och rasism i (inte bara) bilderböcker? Del 2 (2016-02-10)

Hur förhålla sig till barn beträffande rasstereotyper och rasism i (inte bara) bilderböcker? Del 3 (2016-02-12)

Behövs verkligen akademiska ämnen som dagens barnlitteratur och barnkultur?(2016-02-17)

Lille svarte Sambo är inte rasistisk – men möjligen den 104 år yngre ”rasismfria” versionen? (2016-02-22)

Barns storytelling för att forma sina liv: Vivian Gussin Paleys lekdramatiska metod (2016-03-02)

Måste barns agerande utifrån egna berättelser nödvändigtvis förvandlas till dramapedagogik? (2016-03-07)

Bok blir film blir datorspel i givande samspel (2016-03-09)

Kulturell mångfald – driven hur långt?  (2016-03-14)

Barnfilmsblogg

Adultonormativitet #3: Högvärderingen av barnskildringar jämfört med barnfilmer (2015-09-28)

Adultonormativitet #5: Till vildingarnas land – obefogad gruppterapi för barn (2015-10-05)

Adultonormativitet #6: Ingen mening med bio- eller teaterbesök för 0-3-åringar (2015-10-12)

Filmtolkning med barnaögon respektive vuxenoptik (2015-10-21)

Adultonormativitet #10: Adultonormativitet #10: Vuxenuttolkares ”självklara” tolkningsföreträde beträffande Disneyfilm (2015-10-26)

Nina Björks vuxencentrerade tolkning av Lejonkungen kontra 5-8-åriga flickors (2015-10-26)

Ponyo på klippan vid havet – ett mer ”filmiskt” komplement till Svenska Filminstitutets filmhandledning (2015-10-28)

”Att få vara den man är”? Kan Billy Elliot det? (2015-11-19)

Årets julklapp given: Insidan ut på DVD till alla över 6 år! (2015-12-07)

Adultonormativitet #16: Slapp och vuxencentrerad svensk barnfilmskritik. Exemplet Insidan ut (2015-12-08)

Insidan ut, del II: Översättningen av filmtiteln och känslorna samt en utförlig resume av storyn (2015-12-09)

Insidan ut, del III: Känslornas psykologi enligt psykologerna bakom filmen samt andra forskare (2015-12-10)

Insidan ut, del IV: En film utan skurk – till och med utan hjälte? – som ”konstnärlig lösning” (2015-12-11)

Insidan ut, del V: Den svenska kritiken mot genusrepresentationen samt mot familjebilden (2015-12-12)

En studie av död och ”mord” i animerade barnfilmer… – Läkare, bliv vid ditt stetoskop? (2015-12-14)

Disney har alltid ändan bak – men baksugseffekten efter kolossen ger sällan önskad verkan! (2015-12-24)

Missa inte Kalle och chokladfabriken idag kl.15.45 på Kanal 5! Bättre än Tim Burtons filmversion! (2016-01-01)

Oscarsgalan i natt – statyett till Insidan ut? (2016-02-28)

Hyenorna i Lejonkungen: starka feminister och socialister – eller illegala invandrare och offer för rasism? (2016-02-29)

Disneyfilmblogg

Adultonormativitet #10: Adultonormativitet #10: Vuxenuttolkares ”självklara” tolkningsföreträde beträffande Disneyfilm (2015-10-26)

Nina Björks vuxencentrerade tolkning av Lejonkungen kontra 5-8-åriga flickors (2015-10-26)

Årets julklapp given: Insidan ut på DVD till alla över 6 år! (2015-12-07) 

Adultonormativitet #16: Slapp och vuxencentrerad svensk barnfilmskritik. Exemplet Insidan ut (2015-12-08)

Insidan ut, del II: Översättningen av filmtiteln och känslorna samt en utförlig resume av storyn (2015-12-09)

Insidan ut, del III: Känslornas psykologi enligt psykologerna bakom filmen samt andra forskare (2015-12-10)

Insidan ut, del IV: En film utan skurk – till och med utan hjälte? – som ”konstnärlig lösning” (2015-12-11)

Insidan ut, del V: Den svenska kritiken mot genusrepresentationen samt mot familjebilden (2015-12-12)

Disney har alltid ändan bak – men baksugseffekten efter kolossen ger sällan önskad verkan! (2015-12-24)

Oscarsgalan i natt – statyett till Insidan ut? (2016-02-28)

Hyenorna i Lejonkungen: starka feminister och socialister – eller illegala invandrare och offer för rasism? (2016-02-29)

Barnlitteraturblogg

Barnen begriper inte bilderna i Alfons Åberg-böckerna! (2015-12-04)

VEM älskar Pija Lindenbaums Manne?! (2015-11-30)

Barnbokskanon? Hellre då en parakanon! – Om 11 sätt att älska en bok (2015-12-03)

Varför läser barn allt mindre fiktion? Kanske är lästävlingar med gratis e-böcker en väg att gå? (2016-01-07)

Böcker är fantasiförlamande – visuella berättelser däremot fantasistimulerande (2016-01-20)

Hur förhålla sig till barn beträffande rasstereotyper och rasism i (inte bara) bilderböcker? Del 1: Exemplet Botkyrka biblioteks kommunala censur (2016-02-08)

Behövs verkligen akademiska ämnen som dagens barnlitteratur och barnkultur?(2016-02-17)

Lille svarte Sambo är inte rasistisk – men möjligen den 104 år yngre ”rasismfria” versionen? (2016-02-22)

Barns storytelling för att forma sina liv: Vivian Gussin Paleys lekdramatiska metod (2016-03-02)

Barnteaterblogg

Adultonormativitet #6: Ingen mening med bio- eller teaterbesök för 0-3-åringar (2015-10-12)

Adultonormativitet #7: Babydrama – en absurd idé! (2015-10-13)

Barns rätt att HÖRAS i frågor om kultur och konst! (2015-10-19)

Snälla, håll inte (alltid) med mig!

Det som också driver mig, ska erkännas, är min irritation över det sällskap för inbördes beundran som jag uppfattar kännetecknar det som händer på den kulturella barnprodukt-fronten: alla talar enbart vackert om varandra, bjuder bara in likasinnade, som man på förhand vet inte kommer att säga något kritiskt om den egna verksamheten. Alla är så överdrivet försiktiga, någon intern eller utåtriktad debatt om dessa ting har åtminstone jag inte sett till de senaste åren. Alla är så rädda om jobbet, projekten, uppdragen, goda recensioner av egna prestationer – som ju kan äventyras om man säger något kritiskt om andras. Ankdammen är ju så liten, varför risken är stor att man blir bedömd av den man själv bedömt. De inslag där jag kritiserar sakernas tillstånd har följaktligen lättbegripligt nog negligerats. Exempelvis:

Vuxen ”barnkultur” och vuxna som förmenta ”barnkulturproducenter”…  (15/9-15, bara 10 visningar) 

Behövs verkligen akademiska ämnen som dagens barnlitteratur och barnkultur? (17/2-16, 7 visningar)

Det har enligt min mening alldeles för länge rått omotiverad konsensus och en allmän snällhet i det offentliga samtalet om kulturprodukter riktade till barn. Ofta anbefalls beträffande produkter och aktiviteter förment för barn dock (väl valda) ”starka känslor”. Särskilt rädsla och obehag, däremot inte glädje eller välbefinnande. Utom i kritiken och det offentliga samtalet om samma företeelser och deras upphovsmänniskor… Och exempelvis vissa bilderbokskritiker tycks bara skriva för att få möjlighet att själva uttrycka sig ”poetiskt”, snarare än intressera sig för om boken ifråga kan intressera något barn och i så fall i vilken ålder.

Men avsaknaden av meningsskiljaktigheter är ju förödande, förlamande och kreativitets-minskande – framstegsfientlig. Värdet av avvikande åsikter, diskussioner, meningsbryt-ningar, skillnad, mångfald – som det annars talas så mycket om idag – kan inte nog betonas. Enbart oenighet gör mångfald möjlig. Jag uppmuntrar därför invändningar och andra synpunkter på det som jag skrivit och vore glad om mina läsare inte höll med om precis allt som jag skrivit. Gärna det mesta dock! Debattera gärna med mig, men även inbördes i de sammanhang i vilka ni befinner er i.

Vem vänder jag mig till?

Min tänkta läsekrets består förvisso av alla som är intresserade av ämnet, men främst lärare och studenter på utbildningar inriktade mot förskolepersonal, lärare för de tidiga skolåren, fritidspedagoger, bibliotekarier, kulturjournalister. Jag har sett samma myter och missupp-fattningar återkomma i 35 år, enbart förflyttade till det för stunden nyaste mediet. Avsikten med min blogg är att lyfta fram andra synsätt än de gängse, skapa oreda i tankeförrådet, utrensningar av gammal bråte och en öppnare och luftigare miljö. Gärna lite ilska och motstånd också!

Jag vill även lyfta fram givande texter skrivna av andra forskare som jag menar att lärare på högskolenivå själva borde ha presenterat, men tydligen inte gjort – kanske p.g.a. att de är så upptagna av sitt eget lilla område, av andra uppgifter, som att gå på möten, utvärdera, delta i utarbetande av ”visioner” (som alla ändå vet aldrig kommer att infrias men som ser tjusigt ut på papper), eller så ha brandövning. Min erfarenhet är förvisso att dagens tyngda akademi-ker inte hinner förkovra sig eller fortbilda sig, genom att hänga med i allt intressant nytt som finns tillgängligt i överflöd. Vad gör då jag? Jo, skriver långa artiklar publicerade två dagar i veckan!!! Man kan återkomma senare och läsa annat än deckare på helger eller semestrar.

Ska jag fortsätta med min ”blogg” eller inte? 

Så vad tycker du: ska jag fortsätta åtminstone året 2016 ut? Om ja: Varför då? Om vad? Förbättra mig hur? Göra separata småbloggar, som dem som jag ovan skissat, vill jag helst inte. Facebook har jag aldrig någonsin speglat mig i, inte heller haft något twitterkonto och att skriva korta inlägg varje dag ser jag enbart som splittrande för den som eventuellt läser. Att hålla mig till korta tankar av tweetlängd ser jag dessutom som helt meningslöst… OK, ett försök då, bara idag, jubileet till ära:

Kan en barnbok vara av hög kvalitet om nästan inga barn förstår eller gillar den? NEJ! Den kan däremot vara en bra bok.

Hör alltså av dig om du önskar dig en fortsättning! 

Bästa hälsningar

Margareta ”Perspektivet” Rönnberg