Böcker


Margareta Rönnbergs böcker i urval 

(nederst finns innehållsförteckningar till flera av titlarna)



Att träna och tävla är komiskt. Sport enligt svenska fiktionsfilmer 1930-2015Visby: Filmförlaget 2015 (350 sidor)

Barns rätt till sin röst. Om de yngstas politiska och kommunikativa rättigheter, Visby: Filmförlaget 2014 (192 sidor) (för innehåll: Se under "Barns rösträtt" i menyn!)

”-Lilla hjärtat är en mullvad” –”Nä, pengvin!”. En studie av kontroversen kring Stina Wirséns filmfigur, Visby: Filmförlaget 2013 (174 sidor) (för innehåll: Se under "Lilla Hjärtat" i menyn!)

Vänstervridna? Pedagogiska? Av högre kvalitet? 70-talets barnteveprogram och barnfilmer kontra dagens, Visby: Filmförlaget 2012 (318 sidor)

Motsträviga synsätt. Om rörliga bilder som bjuder motstånd (red.tills.m. Karolina Westling + eget kapitel), Visby: Filmförlaget 2010 (304 sidor)

Från Barnjournalen via Lilla Aktuellt – till Häxan Surtants Rapport? Om barn, tv-nyheter, politik och medborgarskap, Visby: Filmförlaget 2010 (368 s.)

Blöjbarnsteve. Om hur barn under 3 år upplever TV och leker med fjärrtroll, Uppsala: Filmförlaget 2008 (red. + flertalet kapitel) (272 s.)

”Nya medier”— men samma gamla barnkultur? Om det tredje könets lek, lärande och motstånd via TV, video och datorspel, Uppsala: Filmförlaget 2006 (370 s.) SLUT

TV-reklamen – vår tids myter. Men könsrollskonserverande & konsumtionsfrämjande för barn?, Uppsala: Filmförlaget 2003 (314 s.) SLUT

Vad ÄR mediepedagogik? "Skolpåverkan" på media!, Uppsala. Filmförlaget 2003. SLUT

Varför är Disney så populär? De tecknade långfilmerna ur ett barnperspektiv, Uppsala: Filmförlaget 2001 (228 s.) SLUT

Moralbilder. Om medieetik, våld och debattporr, Uppsala: Filmförlaget 1998 (282 s.) SLUT

TV är bra för barn!, Stockholm: Ekerlids Förlag 1997 (271 s.)

Tv-tittande som dialog. På väg mot en symbolisk-interaktionistisk tv-teori, Uppsala: Filmförlaget 1996 (527 s.) SLUT

Skitkul! Om s.k. skräpkultur, Uppsala: Filmförlaget 1989 (254 s.) SLUT

En lek för ögat: 28 filmberättelser av Astrid Lindgren, Uppsala: Filmförlaget 1987 (272 s.) SLUT



mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm



Vill du skaffa ett gratisexemplar (eller flera)?

Jag har kvar ett antal författarexemplar som jag hellre ser lästa, än stående i bokhyllan… Kanske vill du få ett exemplar, mot att du betalar postfrakten?

Maila i så fall till mig meta.ronnberg@icloud.com 

och ange vilken bok du vill ha, ditt namn, samt till vilken adress du vill ha boken sänd.

Du får då ett mail från mig som berättar ifall boken fortfarande finns kvar, samt ett swish-nummer på vilket du i så fall sätter in 80 kronor för portot.

Du kan få flera titlar, men bara en bok/vadderad påse, eftersom jag ej orkar stå och packa paket… Således 80 kronor per bok.

Porto till utlandet är ytterligare 90 kronor (80+90=170 kr).

mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm



VAD INNEHÅLLER DÅ BÖCKERNA?

Innehållsförteckningarna till Barns rätt till sin röst… såväl som till Lilla Hjärtat… finns under deras respektive sida i menyraden. 

Här nedan finns de till Att träna och tävla är komiskt, Vänstervridna?…, Från Barnjournalen via Lilla Aktuellt… samt till Blöjbarnsteve.



Margareta Rönnberg

Att träna och tävla är komiskt

Sport enligt svenska fiktionsfilmer 1930-2015  (2015)



I. INTRODUKTION

Sport i svensk fiktionsfilm  11


Ljudfilmens tidiga sportinslag  14

Konkurrensen från televisionen  15

Videomodernitetens ointresse för komedigenomlysning  17

Bokens definition av sport och sport(utövare)film  19

Studiens avgränsning och omfattning  21

En egen genre?  23

Sportgenren  24

Berättelsers modus  26

Enkla grundformer  29

Tävlingars klarhet kontra filmers oklarhet – eller tvärtom?  30

”Karaktärsporträtt” i ”manliga” sportdramer  33

Sportkaraktärers grundläggande drivkrafter enligt sju formler  36

Teoriers underskattning av det komiska  37




II. TIDIG(T) MANLIG DOMINANS 

”Kungen av manliga sporter” åtminstone fiktionsetta – parodisk patriotism i merparten fotbolls­filmer  41


Sportlustspel inrymmande nationell självironi  42

För hennes skull (1930) – i vart fall tal om fotboll  44

Hans livs match (1932)  45

KKK – Komedi, Kärlek och Kassabrist  48

Pettersson-Sverige (1934)  50

Fotbollen-Kvinnan: 2-0 i halvtid  52

”Pilsnerfilm”?  54

I gult och blått (1942)  57

Autenticitetsminskande medverkan av sportcelebriteter  59

Bollar och brudar eller Snurren i Neapel (1954)  61

”Längtan till Betalien”?  64

Offside (2006)  66

Bollen är numera brokig  67

Flickor ska leka fotboll, inte spela fotboll!  69

1-2, 1-2 och 1-2 och ”Hej då!” – eller fortsatt ”Heja Sverige!”?  70 

De tidiga fotbollsfilmernas utformning  73


Boxningssporten är sannerligen ingen lek – eller? Om att komma i form för att deformeras eller reformeras  77


Boxningsfilm – ungefär som gangsterfilm  79

Den hårda leken (1956)  81

”Duktig är inte bäst!”  83

Kritik av boxningsvärlden  85

Hypervisualitet med verklighetsförlaga  87

Prästen som slog knockout (1943)  91

KKK med tillägget (Kd) för Korrupt/Kriminell direktör  93

Svenska Floyd (1961) – ”svenskt” korkad?  95

Ringlek och rena lekstugan  97

91:an Karlsson får in en träff på Ingo  98

Reformering genom idrottslig ungdomsorganisering  100


Motorsport som välsignelse – eller kulturskövling? Om fartens och pengarnas lockelse  103


Motorstyrka och frivilliga krafter i reformeringsfilmer  104

Speedway som räddningen för ”ungdom i fara” – Farlig kurva (1952)  105

Inte vägkurva utan snarare statistikkurva  107 

Komiska Motorkavaljerer (1950) vid sidan av dramatiska dödsoffer  109

Olustig genrekrock  111

Johan på Snippen (1956) – motorismen som den nya väckelsen  113

Vuxna fängslas också av ”uppkomlingsmekaniken” och bilracen  115

Pengarnas lockelse och försörjningsdrömmar  116

Fartens tjusning oavsett om MC, bil, båt eller vespa  118


Levande hästkrafter i främst högreståndsmiljö. Om mannens kärlek till hästen, totalisatorn ...och så kvinnan  121 


Kärleksbanden mellan ägare och häst  122

Folkligare hippologi – men fortsatt främst de rikas kassabrist  124

Galopp ur ”vanliga människors” perspektiv  126

Den okända 14-åringen tar hem spelet  129

(Käpp)hästen-kvinnan: 2-1 vid full tid  130


Sportmedley: cykel, gång, hockey, brottning – samt några efterlysningar  133


Cykellopp  133

Biffen & Bananen i en strid mellan de ”blå” och ”gula”  135

Gångtävlingar  137 

Ishockey  139

Brottning  142

Friidrott  143

Tennis? Skidor?  145



III. TILLTAGANDE ”KOMEDIERING” MED REKORDMÄN 

Sportiga, heterosexuella, hegemoniska medelklassmän? Åsa-Nisse och Stig-Helmer som sportutövare  147


Rackargubbegenren  148 

Till glädje för miljoner efterblivna?  149

Filuren Åsa-Nisse  151  

Sportutövaren ”Nesse” i fartiga förgasarfilmer  154 

Vad månde bliva av ”barnet herr Nilsson”?  156

Den oskuldsfulle tönten Stig-Helmer  159 

Sportutövaren Stig H i sävliga mysfilmer  160

Den ofrivillige golfaren (1991)  163

”Segra eller dö!”?  165


”Byfånarna” som dessvärre blir sportnördar – och krossas av lokalpatrioter  169


Pappa Bom (1949) sätter två otroliga världsrekord  169

Sporthjärta ingen garanti för A-far  171

Anankastisk personlighetsstörning?  173

Träningsnarkoman av pliktkänsla?  174

Höjdhoppar’n (1981) som blottar sig på DN-galan–såväl som rekordjaktens sanna natur? 177

Stackars ribban!  179

Världsrekordförsök interruptus  180

Blottande av vad?  181
”Dutti idiot”?  183

Mer samhällskritisk än idrottskritisk  184


Underlägeskomedier eller överlägsenhetsdrift? Fyra sportande protagonister i behov av förklaring  187 


Komedi är inte vits och inte skämt  188

Avsaknad av elasticitet komikens källa  190

Olika typer av komisk maskinmässighet  192 

Den automatismunderlättande maskinen  194

”Mysteriet Åsa-Nisse”  197

Underklasserfarenheter  198

Åldringen Åsa-Nisse som subversiv dissident  200

Nisse – en ”samhällsvådlig livsnjutare”?  202

”Den manliga normen” i dess prydno?  204

Åldersnormer ignoreras  206

”Misslyckade” segrare som ”sportkommentatorer”  207

Lokalpatriotism och idoldyrkan?  210

Genus är i sig fråga om automatism och således komiska  212

Komediteorier som exempel på ännu ett misslyckande  215



IV. KVINNOR FINNS OCKSÅ MED PÅ ETT HÖRN

Sentida kämpar på det filmiska genusmittfältet. Rallybrudar & Allt flyter från samma år  217


Rallybrudar (2008)  218

Fartträning på karusell  219

Allt flyter (2008)  221

Mansdiskriminering  223

Genusgungbrädet ersatt av genusbalansvåg  224

Verklighetsförlagor  225

En jämförande analys  227

Manlig frigörande ofrigörelseprocess  228

Motsatser i enskildheter – likheter i sak  230

Jämställdhetspläderingar i form av vardagskomedier  233

”Panta rei” och oavgjord genuskamp  234


Konståkning – sport, show, konst, konsthantverk? Om ”isprinsessors” och sport­sagors förföriska skönhet  237


Inte göra misstag och dessutom maskera det svåra och fysiska  238

Sport som konst och skönspel  240

Sport pour sport?  241

Prinsessor hör hemma i sagor – inte i sport  242

Odjuret mot Skönheten  244

Min lilla syster (2015) – om tonårstjejers ”Hunger Games”?  246
Odjuret Anorexia Atletica i modern varningssägen  248

Kinetisk skönhet – effektfullt eller effektivt konsthantverk?  250

Rörelsenormer gör vissa ”behändiga” sporter ”feminina”  252

Apflickornas (2011) voltige – estetisk sport eller atletisk konstform?  254

Människodressyr och fortsatt ”feminin” anpasslighet  256

Konstgåtans anorektiska estetik  258 



V. (O)SPORTSLIGT FOSTRADE BARN  

Sport i barnfilmer kontra sport i barnskildringar  261 


Sport är inte lek  263

Homo ludens – den spelande människan  265

Den sportande människan  267 

Barnskildringen Fimpen (1974) – förverkligandet av en pojkdröm?  269 

Fotbollen vs skolan  272

Barnets eget perspektiv saknas helt  274

70-talets olika barndomsdiskurser i konflikt  276

Myten om underbarnet  279

Misslyckandets nödvändighet  282

Bäst i Sverige! (2002). Om lagsport som individens frigörelse  284

”Va, ska du inte va’ kille nu?!” Sluta tjeja dig!  286

Kan ett liv vara självmål?  288 

Mitt liv som hund (1985) – genuswalkover i mognadshistoria?  290

Den första sommaren  291

Vintern  293

Den andra sommaren  294

Sportens roll  295

Genusframställningen  296

Hoppet (2007) en ”mångkulturell”, mytisk sportsaga  299 

”Imperativfilm”  300

Ömsesidig förbrödring snarare än integrering  302

Vardagsmagi  303

Sport och ungas identitetskonstruktion  304

”Obligatorisk heterosexualitet” och ”biologism”?  307

Storhetsfantasier  309  



VI. SLUTSTÄLLNING

Att träna och tävla är komiskt – eller ”sjukt”? Komedi som kommentar till uppblåsta hjälteberättelser  311


Kan verkligen en komedi vartannat år spela roll?  312

Genomgående drag i reda siffror: kön, genus, ålder  314

Klass enligt dryckesklasskampen  318

Sportutövarnas drivkrafter: sportlust och försörjning  320

Den gamblande människan  322

Sportnationalism och patriotism – eller harmlöst partitagande?  323

Existerar enligt filmerna någon specifik ”svenskhet”?  325

Patriotiska känslor är inte detsamma som hatisk nationalism  327

Nationalkänsla som något slags ”vibration”  329

Sportdramat som underavdelning till sportkomedin  330

”Den misslyckades” triumf – men i ”patenterat ofarlig komik”?  332

Film är spel – inte lek  334


ANALYSERADE FILMER  336

ÖVRIGA FILMER  337

REFERENSER  339

NOTER  345      


&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&



Margareta Rönnberg
Vänstervridna? Pedagogiska? Av högre kvalitet?
70-talets barnteveprogram och barnfilmer kontra dagens (2012)

I. Barnutbudet i backspegeln

Retrotrend även runt barnkulturen  11
Utgångsläget: bokens barnfilmssyn  14

Barns perspektiv, barnperspektiv och barnistiskt perspektiv  16

En demokratisk barnkulturssyn  17

Disposition: fem myter om tv-utbudet och en filmestetisk klasskamp  20


II. ”Vänstervridna” barnprogram?

John Blund – ”ren socialistpropaganda”?  23

”På SVT:s barnredaktion hade stalinisterna ett fäste”?  25

”Reaktionär kommunist” krönikör i Svenska Dagbladet?  26

Miljömedvetenhet och stalinismkritik = vänstervridet?  27

Tillbaka till Vintergatan  29

Tillbaka till vänstergatan?  32

Granskningsnämndens frianden av Tillbaka till Vintergatan  33

Också politiker var en gång tv-tittande barn  35

Ville, Valle och Viktor upptäcker Sverige  36

Sverige återupptäcker Ville, Valle och Viktor?  38 

Man har rätt att fråga ”varför?” – och rätt att få ett svar...  41

Vilse i pannkakan  44 

Antiauktoritär men deprimerad Vilse = samhällskritisk?  45 

Gycklarnas och tyckarnas afton?  47


III. Animations- och sagofritt – istället ”pedagogiskt”?

Ytterligare tre myter om det allvarstyngda utbudet  49

Animationsfritt?  50

Inga sagor, bara socialrealism och dokumentärer?  52

Mer ”pedagogiska” program då än nu?  54 

Vad säger ”forskningen” om 70-talsprogrammen?  57 

Bortglömda programtyper: ”västindoktrinering”?  59 

Genreutvecklingen – inte det typiska utbudet...  62

Några publiksiffror  65

Slutsats: ”Pedagogisk barnkonventionspropaganda”?  67

”Barnvridning” snarare än ”vänstervridning”  69

”Fostran till frihet” – en paradox?  72


IV. ”Kvalitetsprogram” då, till skillnad från nu?

Barnprogrammen har alltid varit lika ”dåliga”...  75                      

Kvalitetsprogram – en tulipanaros?  97

Tv-fostran – ungefär som föräldrars fostran?  79

Kvalitetskriterier enligt barn, föräldrar och programmakare  80  

Två komparativa studier  82

Tv-recensenters kvalitetskriterier  84

70-talsprogrammens anspråkslösa estetik  86 

Diskursernas sammantagna 19 kvalitetskriterier i rangordning  87 


V. 70-talet – ”kvalitetsbarnfilmens” födelse?

En ny sorts svensk barnfilm?  91

Vad är en barnfilm?  92

Några barnfilmsdefinitioner  93

”Estetiska & tematiska barnfilmstilltal” först i och med Frostmofjället?  96

Bullerby-diskursen – ”välviljans förtryck”?  99

”Barnets realism” = barns fantiserande?  101 

”Förtryckets välvilja” i Elvis! Elvis!?  103 

Glidande filmiska kvalitetsmarkörer  107

Det verklighetsnära att föredra?  109 

Föga jämförbara filmer  111 

”Ett barns perspektiv” är inte liktydigt med ett ”barnperspektiv”  113

Barnfilm – eller konstfilm om barn för vuxna?  116

Vuxna kan inte avgöra barnprodukters kvaliteter  118


VI. Jämförelse bakåt: recensenternas kvalitetsmått 1922-1979   

Beteckningen ”barnfilm” ett hinder? För vem?  121

Vems känslor ska få råda?  123

20-talets ”gouterade buskult”  125 

Anderssonskans Kalle i behov av modernisering på 30-talet?  128 

Barnen från Frostmofjället – den svenska barnfilmens Kameliadamen?  129

20-, 30- och 40-talsrecensionerna: form- eller innehållsfokus?  132

Mottagandet av Elvis! Elvis! & Co ”barnkonstfilmens” år 1977-1979  135

Förskjutningar från 1922 till 1979   137

”Pippiåret” 1970   139 

Pippi-bemötandet 1970  142

Utvikning I: Pippi Basplagg  145

1980 – videovåldsdebattens eller sagans år?  148 


VII. Distinktionen barnskildring kontra barnfilm 

Barnskildringar kontra barnfilmer  153    

Olikartade teman, figurtyper och tilltal  156   

Barnblick eller vuxet blickvälde?  159

Specifik barnfilmsstil?  161   

Komiskt vs realistiskt uttrycksmodus  162   

Barngrotesken – alltför motbjudande och tragisk för barn?  164   

Barnfilm och populärkultur vs barnskildring och konst  165  

Svensk barnfilmshistoria i behov av översyn  169   

1900-talets svenska barnfilm = rackarungefilmer  173   

Ljudfilmen tystade barnen  175  

Barnen från Frostmofjället – en allvarlig rackarungefilm  177 

Utvikning II: Barnkommentarer till Barnen från Frostmofjället & Elvis! Elvis!  180


VIII. Jämförelse framåt: vad utgör då dagens ”kvalitetsbarnfilm”?

263 barnfilmsrecensioner av 63 barnfilmer i fem dagstidningar från 2008-2012   192

Avsaknad av barns perspektiv och ofta även av barnperspektiv  194 

Pluralis majestatis  196

Recensenternas kvalitetskriterier  199

Konstfilmidéernas noceboeffekter  203

”Lite roar småbarn...”  205

Motviljans förtryck  207

Barnförakt, cynism och raljerande ton  208

Recensenten – barnfilmens bromskloss eller kvalitetsgarant?  211


IX. Disneys barnfilmer vs Pixars ”allåldersfilmer”

Disneys ”familjefilmer” var faktiskt barnfilmer  215

Mottagandet av 70-talets Disneyfilmer  217

Pixar – ”barnfilmer för vuxna”?  219 

2000-talet – faderns århundrade?  221

Arbetslinjen – men helst i ”självförverkligande” yrke...  225

Dödliga ”barnbaciller” – eller livgivande barn?  226

”Betahannen” ett försonande drag  228

Pastischer, parodier och hybrider kräver filmerfarenhet  230


X. Adultonormativitet

Hugo och Josefin satte ribban  233

Vuxna koloniserar även barnfilmen  235

Olika måttstockar  237

Smaksmakstart genom smakträning  239

Den kulturella medelklassens klasskamp: film för ”vissa” barn  241

”God smak” manifesterar social ojämlikhet  244

Inte bara vuxencentrering utan adultonormativitet  246

Den estetiska vändningen inom barnfilmskritiken  249

”Statligt understödd idolbildning” på filmområdet  251 

Akademisering  255

Vuxnas uttrycksmedel – eller barns intrycksmedel?  257



XI. Två olika perspektiv på barnfilm och barnprogram

Genre eller ej?  259

Ett dubbelt estetiskt tilltal försvårar för barn  260

Var hörs barnens röster i barnfilms- och barntevehistorien?  262

”Bara underhållning” ­– eller underhållande bara ibland?  263

Bra program och ”kvalitetsprogram” är inte samma sak  265

Barn och vuxna har lika god smak  266

”En film för alla åldrar” och samtidigt konst – en omöjlighet!  268

”Givande för såväl barn som vuxna”?  271

Barnens motdiskurs: ”Den jämbördiga barngruppen”  273

Barnkulturens betydelse som förnyelseträning  275


XII: Konklusioner

Reviderad barnteve- och barnfilmshistorieskrivning  277

Scooby-Doo – mer samhällskritisk än Vilse i pannkakan  280

Vem har bestämt...? Och vem tjänar på det?  282

Ett alltför ”biograffokuserat” kvalitetstänkande  284

Videon gav barnen rösten åter  286 

Sammanfattning av huvudpunkterna  287 

Retronostalgi, nyhetens behag och segrarnas historieskrivning  291

För gammal för att se tillbaka på barnteve?  294

Mysteriet med de försvunna frågorna  295

Kritisk granskning är inte personkritik  299 


Litteratur och andra källor  301
BILAGA  307

263 barnfilmsrecensioner av 63 barnfilmer i fem tidningar 2008-2012   307




&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&


Margareta Rönnberg
Från Barnjournalen via Lilla Aktuellt – till Häxan Surtants Rapport?

Om barn, tv-nyheter, politik och medborgarskap (2010)


I. ”OPOLITISKA BARN” – INFORMATIONS-VÄGRARE I UNDERHÅLLNINGSSLALOM?   9

Bokens argument och disposition   10

TVÅ BARNNYHETSPROGRAM: 1972-1991 och 1993-fortfarande  

70-talet pionjärtid   15
Den faktiska barnpubliken   17 
Tittartapp på grund av förändrat medielandskap?   19
Lämpligt för barn?   21 
Tv-nyheter hellre än tidningsnyheter   22
Tv – enbart substitut för tidningar?   23   
Den föreställda barnpubliken   25
Innehållsliga och formmässiga överväganden   27
Exemplet tsunamin   29
Speciella ”barnteman”   31
Lugnandestrategier   33  

BARNS REAKTIONER PÅ NYHETER   34

De tre v-na   35
Avspegling av hegemoniska nationella ståndpunkter   37
Ohörda barn är ”användbara” för vuxnas politiska syften   38
Katastrofer och nyhetsvåld   40
”Spännande krigsäventyr”   41
Könsskillnader förstärkta av tv:s hänsynstagande?   42
Åldersskillnader beträffande rädsla   44
Att bli skrämd är inte detsamma som att bli rädd   45
Beskyddande (?) tystnad  47
Utvecklingspsykologi eller social utvecklingsteori?   49 
Barnnyheters (o)begriplighet   51      
Barns världsbild och människosyn   52 

BARNS TANKAR KRING POLITIK   54 

Barns politisk-ideologiska tänkande   55
En enbart emotionell reaktion? På grund av tv?   57
Barn om maktutövning   59
Vänjs barn vid en passiv roll?   60
Sex-sjuåringar och demokrati   61
Klasskillnader   63
Identitetspolitiskt tänkande redan i förskolan   64
Könsskillnader   66
Tonåringars syn på politik och nyheter   68
Närsynta, långsynta respektive vidsynta   70


II. BARNS POLITISKA STATUS   73

OLIKABEHANDLINGEN AV BARN   75

Demokratiteoriers utestängning av barn   76
Familjen som politisk kuvös  77
Teorin om offentligheten   79
Feministiska ”motpubliker”   81
”Proletära motoffentligheter”   83
Barnoffentlighet som motoffentlighet?   85 
”Kritiska barnpubliker”   87
Konsensus omöjlig – och inte ens önskvärd?   89

BARNS RÄTT TILL POLITISKT ERKÄNNANDE    92

Barn – inte tillräckligt kvalificerade?   95
Barn är överlägsna vuxna i fråga om etisk-politisk kompetens   97
Politiskt aktörskap = beslutsfattande och röstande?   99
Förberedelse, opinionsyttring eller medbestämmande redan nu?   100
Barns ”delaktighetsstege”   101
Skolan – socialisationsagent eller offentlighetsarena?   103
Är mediekunskap i skolan lösningen?   105
Politisk socialisation, politiskt lärande eller politisk utveckling?   107
En ”lyckad socialisation” kan ha sina nackdelar   109

III. BEHOVET AV NYA MEDBORGARBEGREPP   111

Samhällsmedborgare hellre än nationsmedborgare   111
Perspektivmångfaldens betydelse   112
”Tillgivenhetens medborgarskap” – alltför lydigt   113
Flickan – medborgarskapets idealiska representant?   116
”Naiva nätverksmedborgare”   118
Medierna som utvecklingsprovokatörer   121
”Provocera(n)de med(ie)borgare”   123
Differentierat gruppmedborgarskap och ”globalt medborgarskap”   124
Kosmopolitiskt medborgarskap – ”världslighet” i ”världen”   126
Humoristiska medborgare: förlöjligandets demokratiska värde   127
Barns uppfattningar av medborgarskap   128
Nationella skillnader   129

IV. MEDIERNAS OFFENTLIGHETSPOTENTIAL   132

Demokratiteoriers misstro mot massmedier   132
”Medieförfallet”   134
Habermas´ reviderade syn på mediernas ”abstrakta publiker”   136
Nyhetsprogram – propagandaorgan eller demokratiserande?   138
Medierad synlighet som ”tveeggat svärd” – för vem?   139
Den emotionella offentligheten   141
”Den idealiska konfliktsituationen”   144       
Mest bara ”infotainment” och ”politainment”?   145 
Krisartat eller emancipatoriskt på grund av tabloidisering?   147
Partiska och populistiska nyheter att föredra?   149
Emotionalitet är inte detsamma som irrationalitet   150
Cyberspacedemokrati med ”teknomedborgare”   151
Internets offentlighetsöppningar för nätverksmedborgare   153
Ökat informationsutbyte – hot snarare än frälsning?   155
Både deltagande online och offline krävs   156
Public journalism   158
Hur oberoende och ”opolitiska” ska journalister egentligen vara?   161
”Politiskt hopp” hellre än personlig motståndsfantasi   163

V. METODOLOGI, METODER & MATERIAL   164

Aktionsforskning och ”aktionsjournalistik”   164
Frågeställning   166
Kvantitativ och kvalitativ textanalys samt gruppintervjuer   168
Två slags representation av barn   170 
Public journalism-kriterier    172
Tv-nyheters ”kommunika­tions­ramar” och inramningskriterier   173
Frekvent är inte identiskt med betydelsefullt    175

VI. ANALYS och TOLKNING av PROGRAMMEN    176

FÖRSTA STUDIEN: Barnjournalen 1978-1979 jämförd med Lilla Aktuellt 2007 

Tilltal   178
Auktoritativt eller auktoritärt?   180
Inrikespolitik alltid känsligt – utrikespolitik begripligare förr   182
Hanterlig omvärld, men farlig närmiljö – respektive tvärtom   185
Effektiv grafik i Lilla Aktuellt   187
Röstgivning   189
Kolla språket!   190
Personifiering av politik men avpolitisering av politiker   192
Ola Ullsten   193 
Olof Palme   194
Göran Persson   195
Fredrik Reinfeldt   197
Estetisering och trivialisering av nyhetsinslagen år 2007    198 
Måste miljökunskaper vara roliga?   200
2 x översvämningar   202
Åsikter i konflikt?   203
Programledarens trovärdighet   206
Tolkande och förklarande journalist   207 
Personligt och provokativt respektive neutralt och glatt tonfall   209   
Lilla Aktuellt om olikabehandlingen av barn  211
Tidig ”public journalism” ...   212
... respektive sentida ”infotainment”   214
70-talets Barnjournalen var ”aktionsnyheter”, ty ”barn kan!”   216


EN UTVIKNING: Vuxnas minnen av barndomens Barnjournalen   

Receptionshistorisk metod och analys   219
Barnjournalen = Bengt Fahlström   221


ANDRA STUDIEN: Lilla Aktuellt år 2008    225

A. Kvantitativ text- och inramningsanalys   225
Kontext och/eller bakgrund?   226
En-, två- eller mångperspektiviskt?   226
Konsensus eller konflikt?   228
Nyhetsområden/teman   228
Långsiktig bevakning?   229
Andelen barn   230
Återkoppling från och till publiken?   231

B. Kvalitativ textanalys   232
Bilden av barn   232
”Vox kids” – eller journalisternas röst?   235
Bakvänd ordning   237
Bidrag till förståelse av politik och maktutövning?   240 
Bara utländska konflikter?   242
Vissa barn framställda som politiska experter   244 
Demokratisk grundkunskap?   246
Politikens egen logik ”vinner” över medielogiken   249
Estetisk utformning   251
”Newszak”   253 
Lilla Aktuellt – inte längre ett nyhetsprogram?   254

TREDJE STUDIEN: Lilla Aktuellts hemsida våren 2009     257

Webbsidans struktur och estetik   258  
Försök till att ”bonda med kidsen”   260  
”Barntillvänt” såväl som ”pedagogiskt” 263
Diskussionsforum, chatt eller digital frågespalt? 266
10-11-åringars webbrecensioner   268
Mer ”innehållsinteraktivitet” än mellanmänsklig interaktion   270
Enbart vertikal interaktion snarare än horisontell aktionsjournalistik   271
Ett ”tv-/Internetkontrakt” avseende barn tycks nödvändigt    274

VII. GRUPPINTERVJUER MED 10-11-ÅRINGAR   277

Genomförande samt forskningsetiska aspekter  277
Gruppintervju eller fokusgruppsamtal?   279
”Vilken kanal visas Lilla Aktuellt på? När då?”    280
”Har Nordkorea kärnvapenbombat nån stad?”   283 
Irakkriget som ”militainment”?   285
Killar gillar att leka krig – och därmed krigsnyheter?   288
”En vuxen skulle ha frågat nåt politiskt ...”   292
”Hej, tjena, hur är läget, finansministern?”   294
”Nordkorea bombar Sverige – hurra!”   297


VIII. ETT FÖRSLAG TILL HELT SJUKT – ELLER SURT – AKTUALITETSPROGRAM    299                          

”Generationernas sammandrabbning”?   300    
Den (populär)kulturella offentligheten   301    
Metodologiskt hopp   303   
Affektivt förstånd   306  
Persona-lisering   307
Politisk kreativitet: Grynet-Nytt eller Häxan Surtants Rapport?  309  
Journalistik av typen rosa cirkuspudel eller ilsken mops?  311 
Om politik vore mode: Tjejpartiet de rosa   314 
Tjejernas politikbyrå eller Systrarna Dal och minister Dravel   316 
   
IX. Lilla Aktuellt-REDAKTIONENS REAKTIONER   318

Redaktionens bild av barnnyhetstittaren och uppdraget   319
Sändningarna och innehållet   321
Formen   323
Nyhetskällor   325
Synen på barn och politik   326
Webbsajten och kontakten med tittarna   327
Vad sägs om ett sjukt aktualitetsprogram?   328
Kommentar   329

X. SLUTSATSER?   330

Förr engagerad celebritet, idag distanserade linslöss?   331
Kontrasterande jämförelse: Barnjournalen vs Lilla Aktuellt   333
Lilla Aktuellt – ett ”kvalitetsprogram”?  336
Pseudomodernt aktualitetsprogram   338  
Mediedemokratisering?  339
”Leendets politik”? Hellre skrattets!   341
Varken särskilt demokratifrämjande eller telekrati  343    
Politisk beröringsskräck?   345
Mobiliseringsjournalistik typ public journalism – fortfarande möjlig?  348
Risken med IKT: en av-globalisering med isolerade ”byar”?  350
Är det bättre att chatta och titta på tv än att rösta?  351

LITTERATUR   354

Webbadresser   367

&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&


Margareta Rönnberg (red)

Blöjbarnsteve

Om hur barn under 3 år upplever TV och leker med fjärrtroll (2008)


INNEHÅLL

Margareta Rönnberg 
”Pedagogiska” babymedier, ”underhållande” blöjbarns-tv
– eller helst ingetdera?  1 

Margareta Rönnberg
Hur det är tänkt och gjort  35 

Margareta Rönnberg
Från Teletubbies till Små Einsteins: programanalyser ur ett barnestetiskt perspektiv  60

Åsa Bergman & Ulrika Fägersten & Kajsa Paulsson & Margareta Rönnberg & Karolina Westling
Fyra blöjbarn ser på tv – en deskriptiv analys  73 
Teletubbies: Dörr 84
Pingu delar ut post 97
Molly Mus: Fåren 103
Teletubbies: Dans 109
Rapports vinjett
113
Bolibompa: Introt 115
Meckar-Micke: Introt 118
Brum räddar en hund 120
Byggare Bob: Grillkalas för Jenny 128 Små Einsteins 133 Teletubbies: Hej då! 142

Margareta Rönnberg
Hur upplever barn i åldern 1,5-2,5 år tv?  147 

Kajsa Paulsson
Små barn hör på tv – om musik i barnprogram  187 

Fredrik Lindstrand
Snuttefilm i förskolan – en studie av tvååringars meningsskapande och engagemang  195 

Karolina Westling & Olle Sjögren
Blöjpojken, grävmaskinen och genusbygget:
En tvåårings samspel kring sandlådan och tv-rutan  215

Margareta Rönnberg
Lek med vuxna medtittare och fjärrtroll som embryonal barnkultur  228 

Litteratur  265
Författarpresentation  272 

&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar