American Council of Science and Health kunde förra veckan (January 2, 2018) berätta att Världshälsoorganisationen (WHO) fastställt diagnoskriterierna för ”dinosaurie-beroende”:
"Dinosaur obsession disorder is characterized by a pattern of persistent or recurrent dinosaur obsessive behavior […] manifested by:
1) impaired control over dinosaur obsessions (e.g., onset, frequency, intensity, duration, termination, context); 2) increasing priority given to dinosaurs to the extent that dinosaurs take precedence over other life interests and daily activities; and 3) continuation or escalation of dinosaur obsessions despite the occurrence of negative consequences."
Barn som lider av denna störning Obsession Disorder (a.k.a., DODards – inte att förväxla med Kim Jong Uns ”Dotard" om ”senile gamle gubben” Donald Trump) bör söka professionell hjälp.
Visst låter "American Council of Science and Health" vetenskapligt? Och rådet utgörs mycket riktigt av forskare som granskar aktivistgruppers spridning av oseriös forskning, ”junk science”, på en mängd områden. Däremot skämtar man öppet i ovan beskrivning, där ”Video Gaming Disorder” bytts ut mot ”Dinosaur Obsession Disorder” för att visa på orimligheten i den senast påstådda ”psykiska störningen”. Ordet "gaming" har helt enkelt bytts ut mot "dinosaurs" eller "dinosaur obsession”. I övrigt är ordalydelsen hämtad från WHO (Berezow 2018).
Professor Hugo Lagercrantz: Böcker är inte bra för inlärning!
Igår (8/1-18) fick professorn breda ut sig igen… Denna gång i populistiska TV4Nyheterna. Återigen i ett ämne som han aldrig studerat, ”barn och skärmar”. Hugo Lagercrantz hävdade där i vanlig ordning att skärmmedierna alls inte är bra för inlärning. Han brukar därför alltid rekommendera bokläsning istället. ”Bra inlärning kräver mänsklig kontakt… Ögonkontakt och kroppskontakt saknas…”, fick tv-tittaren höra. Men detsamma gäller ju när barn läser böcker, eller ensamma tittar i bilder-böcker. Dessa kan hädanefter således inte rekommenderas för barn. Vad ska han fru Rose, barnboksförfattare, tycka om det?
Så nästa gång kan ”läsning” stå på tur. Jag känner själv genast av denna ”lässtörning”, då jag läser minst 8 timmar per dag. Sokrates skulle säkert ha rekommenderat terapi åt mig. Men varför ska vardagligt beteende klassas som psykisk störning? "Tv-beroende" lär också omfatta betydligt fler, än den procent som överanvänder datorspel, enligt något slags lagom-kriterium. Även beträffande tv-tittande måste jag erkänna mig träffad.
Men i förra veckan kunde TT-AFP i många svenska tidningar (t.ex. i folkbladet.se 5/1-18) alltså berätta att:
”Dataspelsberoende klassas som sjukdom
Dataspelsberoende kommer senare i år att erkännas som en sjukdom av världshälsoorganisationen WHO. Beroendet av data-, tv- eller olika onlinespel kommer att listas i den elfte upplagan av WHO:s klassificeringssystem för olika diagnoser (ICD), som kommer i juni, säger WHO:s talesman Tarik Jasarevic.
Sjukdomen beskrivs i arbetsdokumenten som "ett mönster av spelbeteende, som kan vara digitalt spel eller videospel, karaktäriserat av försämrad kontroll över spelandet, ökad prioritering av spelet framför andra aktiviteter i sådan utsträckning att spelandet går före andra intressen”.
Andra symtom som nämns är att spelandet fortsätter trots förekomsten av negativa konsekvenser. Enligt Jasarevic kommer riktlinjerna att stadga att en individ bör lida av en onormal fixering av spelande i minst ett år innan diagnosen kan ställas. Hur stort problemet är går ännu inte att säga enligt WHO-talesmannen.”
Psykisk störning är (enligt Psykologiguiden):
”Ett allmänt begrepp som syftar på ett reaktionsmönster som medför psykiskt lidande eller funktionsnedsättning oavsett möjlig bakgrund eller specifik diagnos.
Termen psykisk störning är en övergripande beteckning på psykisk sjukdom, tvångssyndrom, ångest, ADHD, personlighetsstörningar, sexuella avvikelser, numera även om kognitiv funktionsnedsättning (psykisk utvecklingsstörning)”.
Exempel på sådana ”psykiska störningar” är således depression, tvångshandlingar/ tvångstankar, bipolär sjukdom och schizofreni. Ska nu även datorspelsspelande konkurrera om resurserna för behandlingen av dessa sjukdomar? Njae, det finns ju privata terapeuter, som genast rycker ut (se Wincent, Expressen 5/1-18), och det är just de som driver frågan i Sverige. Sedan kommer kanske alla sexberoende och matbero-ende in som ”störningar” i nästa version av ICD. Vad återstår därefter av ofriskförklaras?
Digital droganvändning?
Att tala i termer av ”digital drog” övertygar i vart fall inte mig. Spel som beroende-framkallande medel likt alkohol och droger, utan att något medel intas i kroppen?!? Som i andra exempel på påstått ”medieframkallade” störningar/sjukdomar, exempelvis anorexia, frågar jag mig ”Varför i så fall så få sjukdomsfall?”. Det kan låta okänsligt av mig, men av alla de tusentals eller hundratusentals unga, som ser smala modeller eller spelar datorspel väldigt många timmar varje dag, drabbas bara några få procent av problem. OM det vore något i själva spelandet (eller iakttagandet av smala reklam-modeller) som är beroendeframkallande, borde väl betydligt fler i så fall drabbas?
Men spelandet kan säkert hos vissa personer framkalla liknande effekter som droger. Jag är dock rent allmänt misstänksam mot att nära nog allting efter millennieskiftet tydligen kan klassas som ”beroende”. Inte ens alkoholism var väl dessförinnan benämnt ”alkoholberoende”? Men vad vet jag… Vem kan säga emot dagens ”facit”, neurokemi: neurovetenskapen kan ju visa bilder på att spelande kan aktivera samma belöningsområden i hjärnan som droger…
Nu verkar själva företeelsen ”beroende” därför omdefinieras, då belöningskicken inte anses komma från själva substansen, utan från de hjärnvindlingar och synapser som aktiveras och utlöser dopamin. Dessa tycks sammanfalla för flera slags ”beroenden”.
Andra forskare ifrågasätter dock neurobiologernas förklaring av datorspelsstörningen och anser det myckna spelandet snarare vara en konsekvens av något annan mental störning (ADHD, tvångssyndrom, depression) eller en följd av problem i familjen. Deprimerade brukar vilja ligga kvar i sängen, men är de därmed ”sängberoende”?
Men om nu överdrivet datorspelsspelande är jämförbart med beroenden som alkoholism, eller belönar samma område i hjärnan, kunde kanske alkoholism ”botas” med mindre ödesdigert datorspelande som en form av ”självmedicinering”, för alla de hundratusentals som ej kan gå i landstings- eller privat terapi?
De ”datorspelsberoende” misshandlar ju inte fru och barn och kör heller inte ihjäl andra på vägarna. De flesta växer dessutom ifrån sitt ”beroende”, till skillnad från alkoholister.
Referenser
Alex, Berezow: Video Gaming Disorder' Is Just Like 'Dinosaur Obsession Disorder, American Council of Science and Health, January 2, 2018
https://www.acsh.org/news/2018/01/02/video-gaming-disorder-just-dinosaur-obsession-disorder-12354
Wincent, Patrik: Ditt barn kan lida av ”spelstörning”, Expressen 5/1-18
Wincent, Patrik: Ditt barn kan lida av ”spelstörning”, Expressen 5/1-18
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar