Margareta Rönnbergs böcker i urval
(nederst finns innehållsförteckningar till flera av titlarna)
Att träna och tävla är komiskt. Sport enligt svenska fiktionsfilmer 1930-2015, Visby: Filmförlaget 2015 (350 sidor)
Barns rätt till sin röst. Om de yngstas politiska och kommunikativa rättigheter, Visby: Filmförlaget 2014 (192 sidor) (för innehåll: Se under "Barns rösträtt" i menyn!)
”-Lilla hjärtat är en mullvad” –”Nä, pengvin!”. En studie av kontroversen kring Stina Wirséns filmfigur, Visby: Filmförlaget 2013 (174 sidor) (för innehåll: Se under "Lilla Hjärtat" i menyn!)
Vänstervridna? Pedagogiska? Av högre kvalitet? 70-talets barnteveprogram och barnfilmer kontra dagens, Visby: Filmförlaget 2012 (318 sidor)
Motsträviga synsätt. Om rörliga bilder som bjuder motstånd (red.tills.m. Karolina Westling + eget kapitel), Visby: Filmförlaget 2010 (304 sidor)
Från Barnjournalen via Lilla Aktuellt – till Häxan Surtants Rapport? Om barn, tv-nyheter, politik och medborgarskap, Visby: Filmförlaget 2010 (368 s.)
Blöjbarnsteve. Om hur barn under 3 år upplever TV och leker med fjärrtroll, Uppsala: Filmförlaget 2008 (red. + flertalet kapitel) (272 s.)
”Nya medier”— men samma gamla barnkultur? Om det tredje könets lek, lärande och motstånd via TV, video och datorspel, Uppsala: Filmförlaget 2006 (370 s.) SLUT
TV-reklamen – vår tids myter. Men könsrollskonserverande & konsumtionsfrämjande för barn?, Uppsala: Filmförlaget 2003 (314 s.) SLUT
Vad ÄR mediepedagogik? "Skolpåverkan" på media!, Uppsala. Filmförlaget 2003. SLUT
Varför är Disney så populär? De tecknade långfilmerna ur ett barnperspektiv, Uppsala: Filmförlaget 2001 (228 s.) SLUT
Moralbilder. Om medieetik, våld och debattporr, Uppsala: Filmförlaget 1998 (282 s.) SLUT
TV är bra för barn!, Stockholm: Ekerlids Förlag 1997 (271 s.)
Tv-tittande som dialog. På väg mot en symbolisk-interaktionistisk tv-teori, Uppsala: Filmförlaget 1996 (527 s.) SLUT
Skitkul! Om s.k. skräpkultur, Uppsala: Filmförlaget 1989 (254 s.) SLUT
En lek för ögat: 28 filmberättelser av Astrid Lindgren, Uppsala: Filmförlaget 1987 (272 s.) SLUT
mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm
Vill du skaffa ett gratisexemplar (eller flera)?
Jag har kvar ett antal författarexemplar som jag hellre ser lästa, än stående i bokhyllan… Kanske vill du få ett exemplar, mot att du betalar postfrakten?
Maila i så fall till mig meta.ronnberg@icloud.com
och ange vilken bok du vill ha, ditt namn, samt till vilken adress du vill ha boken sänd.
Du får då ett mail från mig som berättar ifall boken fortfarande finns kvar, samt ett swish-nummer på vilket du i så fall sätter in 80 kronor för portot.
Du kan få flera titlar, men bara en bok/vadderad påse, eftersom jag ej orkar stå och packa paket… Således 80 kronor per bok.
Porto till utlandet är ytterligare 90 kronor (80+90=170 kr).
mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm
VAD INNEHÅLLER DÅ BÖCKERNA?
Innehållsförteckningarna till Barns rätt till sin röst… såväl som till Lilla Hjärtat… finns under deras respektive sida i menyraden.
Här nedan finns de till Att träna och tävla är komiskt, Vänstervridna?…, Från Barnjournalen via Lilla Aktuellt… samt till Blöjbarnsteve.
Margareta Rönnberg
Att träna och tävla är komiskt
Sport enligt svenska fiktionsfilmer 1930-2015 (2015)
(Se recension på https://idrottsforum.org/hedbir_ronnberg160413/ )
I. INTRODUKTION
Sport i svensk fiktionsfilm 11
Ljudfilmens tidiga sportinslag 14
Konkurrensen från televisionen 15
Videomodernitetens ointresse för komedigenomlysning 17
Bokens definition av sport och sport(utövare)film 19
Studiens avgränsning och omfattning 21
En egen genre? 23
Sportgenren 24
Berättelsers modus 26
Enkla grundformer 29
Tävlingars klarhet kontra filmers oklarhet – eller tvärtom? 30
”Karaktärsporträtt” i ”manliga” sportdramer 33
Sportkaraktärers grundläggande drivkrafter enligt sju formler 36
Teoriers underskattning av det komiska 37
II. TIDIG(T) MANLIG DOMINANS
”Kungen av manliga sporter” åtminstone fiktionsetta – parodisk patriotism i merparten fotbollsfilmer 41
Sportlustspel inrymmande nationell självironi 42
För hennes skull (1930) – i vart fall tal om fotboll 44
Hans livs match (1932) 45
KKK – Komedi, Kärlek och Kassabrist 48
Pettersson-Sverige (1934) 50
Fotbollen-Kvinnan: 2-0 i halvtid 52
”Pilsnerfilm”? 54
I gult och blått (1942) 57
Autenticitetsminskande medverkan av sportcelebriteter 59
Bollar och brudar eller Snurren i Neapel (1954) 61
”Längtan till Betalien”? 64
Offside (2006) 66
Bollen är numera brokig 67
Flickor ska leka fotboll, inte spela fotboll! 69
1-2, 1-2 och 1-2 och ”Hej då!” – eller fortsatt ”Heja Sverige!”? 70
De tidiga fotbollsfilmernas utformning 73
Boxningssporten är sannerligen ingen lek – eller? Om att komma i form för att deformeras eller reformeras 77
Boxningsfilm – ungefär som gangsterfilm 79
Den hårda leken (1956) 81
”Duktig är inte bäst!” 83
Kritik av boxningsvärlden 85
Hypervisualitet med verklighetsförlaga 87
Prästen som slog knockout (1943) 91
KKK med tillägget (Kd) för Korrupt/Kriminell direktör 93
Svenska Floyd (1961) – ”svenskt” korkad? 95
Ringlek och rena lekstugan 97
91:an Karlsson får in en träff på Ingo 98
Reformering genom idrottslig ungdomsorganisering 100
Motorsport som välsignelse – eller kulturskövling? Om fartens och pengarnas lockelse 103
Motorstyrka och frivilliga krafter i reformeringsfilmer 104
Speedway som räddningen för ”ungdom i fara” – Farlig kurva (1952) 105
Inte vägkurva utan snarare statistikkurva 107
Komiska Motorkavaljerer (1950) vid sidan av dramatiska dödsoffer 109
Olustig genrekrock 111
Johan på Snippen (1956) – motorismen som den nya väckelsen 113
Vuxna fängslas också av ”uppkomlingsmekaniken” och bilracen 115
Pengarnas lockelse och försörjningsdrömmar 116
Fartens tjusning oavsett om MC, bil, båt eller vespa 118
Levande hästkrafter i främst högreståndsmiljö. Om mannens kärlek till hästen, totalisatorn ...och så kvinnan 121
Kärleksbanden mellan ägare och häst 122
Folkligare hippologi – men fortsatt främst de rikas kassabrist 124
Galopp ur ”vanliga människors” perspektiv 126
Den okända 14-åringen tar hem spelet 129
(Käpp)hästen-kvinnan: 2-1 vid full tid 130
Sportmedley: cykel, gång, hockey, brottning – samt några efterlysningar 133
Cykellopp 133
Biffen & Bananen i en strid mellan de ”blå” och ”gula” 135
Gångtävlingar 137
Ishockey 139
Brottning 142
Friidrott 143
Tennis? Skidor? 145
III. TILLTAGANDE ”KOMEDIERING” MED REKORDMÄN
Sportiga, heterosexuella, hegemoniska medelklassmän? Åsa-Nisse och Stig-Helmer som sportutövare 147
Rackargubbegenren 148
Till glädje för miljoner efterblivna? 149
Filuren Åsa-Nisse 151
Sportutövaren ”Nesse” i fartiga förgasarfilmer 154
Vad månde bliva av ”barnet herr Nilsson”? 156
Den oskuldsfulle tönten Stig-Helmer 159
Sportutövaren Stig H i sävliga mysfilmer 160
Den ofrivillige golfaren (1991) 163
”Segra eller dö!”? 165
”Byfånarna” som dessvärre blir sportnördar – och krossas av lokalpatrioter 169
Pappa Bom (1949) sätter två otroliga världsrekord 169
Sporthjärta ingen garanti för A-far 171
Anankastisk personlighetsstörning? 173
Träningsnarkoman av pliktkänsla? 174
Höjdhoppar’n (1981) som blottar sig på DN-galan–såväl som rekordjaktens sanna natur? 177
Stackars ribban! 179
Världsrekordförsök interruptus 180
Blottande av vad? 181
”Dutti idiot”? 183
Mer samhällskritisk än idrottskritisk 184
Underlägeskomedier eller överlägsenhetsdrift? Fyra sportande protagonister i behov av förklaring 187
Komedi är inte vits och inte skämt 188
Avsaknad av elasticitet komikens källa 190
Olika typer av komisk maskinmässighet 192
Den automatismunderlättande maskinen 194
”Mysteriet Åsa-Nisse” 197
Underklasserfarenheter 198
Åldringen Åsa-Nisse som subversiv dissident 200
Nisse – en ”samhällsvådlig livsnjutare”? 202
”Den manliga normen” i dess prydno? 204
Åldersnormer ignoreras 206
”Misslyckade” segrare som ”sportkommentatorer” 207
Lokalpatriotism och idoldyrkan? 210
Genus är i sig fråga om automatism och således komiska 212
Komediteorier som exempel på ännu ett misslyckande 215
IV. KVINNOR FINNS OCKSÅ MED PÅ ETT HÖRN
Sentida kämpar på det filmiska genusmittfältet. Rallybrudar & Allt flyter från samma år 217
Rallybrudar (2008) 218
Fartträning på karusell 219
Allt flyter (2008) 221
Mansdiskriminering 223
Genusgungbrädet ersatt av genusbalansvåg 224
Verklighetsförlagor 225
En jämförande analys 227
Manlig frigörande ofrigörelseprocess 228
Motsatser i enskildheter – likheter i sak 230
Jämställdhetspläderingar i form av vardagskomedier 233
”Panta rei” och oavgjord genuskamp 234
Konståkning – sport, show, konst, konsthantverk? Om ”isprinsessors” och sportsagors förföriska skönhet 237
Inte göra misstag och dessutom maskera det svåra och fysiska 238
Sport som konst och skönspel 240
Sport pour sport? 241
Prinsessor hör hemma i sagor – inte i sport 242
Odjuret mot Skönheten 244
Min lilla syster (2015) – om tonårstjejers ”Hunger Games”? 246
Odjuret Anorexia Atletica i modern varningssägen 248
Kinetisk skönhet – effektfullt eller effektivt konsthantverk? 250
Rörelsenormer gör vissa ”behändiga” sporter ”feminina” 252
Apflickornas (2011) voltige – estetisk sport eller atletisk konstform? 254
Människodressyr och fortsatt ”feminin” anpasslighet 256
Konstgåtans anorektiska estetik 258
V. (O)SPORTSLIGT FOSTRADE BARN
Sport i barnfilmer kontra sport i barnskildringar 261
Sport är inte lek 263
Homo ludens – den spelande människan 265
Den sportande människan 267
Barnskildringen Fimpen (1974) – förverkligandet av en pojkdröm? 269
Fotbollen vs skolan 272
Barnets eget perspektiv saknas helt 274
70-talets olika barndomsdiskurser i konflikt 276
Myten om underbarnet 279
Misslyckandets nödvändighet 282
Bäst i Sverige! (2002). Om lagsport som individens frigörelse 284
”Va, ska du inte va’ kille nu?!” Sluta tjeja dig! 286
Kan ett liv vara självmål? 288
Mitt liv som hund (1985) – genuswalkover i mognadshistoria? 290
Den första sommaren 291
Vintern 293
Den andra sommaren 294
Sportens roll 295
Genusframställningen 296
Hoppet (2007) – en ”mångkulturell”, mytisk sportsaga 299
”Imperativfilm” 300
Ömsesidig förbrödring snarare än integrering 302
Vardagsmagi 303
Sport och ungas identitetskonstruktion 304
”Obligatorisk heterosexualitet” och ”biologism”? 307
Storhetsfantasier 309
VI. SLUTSTÄLLNING
Att träna och tävla är komiskt – eller ”sjukt”? Komedi som kommentar till uppblåsta hjälteberättelser 311
Kan verkligen en komedi vartannat år spela roll? 312
Genomgående drag i reda siffror: kön, genus, ålder 314
Klass enligt dryckesklasskampen 318
Sportutövarnas drivkrafter: sportlust och försörjning 320
Den gamblande människan 322
Sportnationalism och patriotism – eller harmlöst partitagande? 323
Existerar enligt filmerna någon specifik ”svenskhet”? 325
Patriotiska känslor är inte detsamma som hatisk nationalism 327
Nationalkänsla som något slags ”vibration” 329
Sportdramat som underavdelning till sportkomedin 330
”Den misslyckades” triumf – men i ”patenterat ofarlig komik”? 332
Film är spel – inte lek 334
ANALYSERADE FILMER 336
ÖVRIGA FILMER 337
REFERENSER 339
NOTER 345
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Margareta Rönnberg
Vänstervridna? Pedagogiska? Av högre kvalitet?
70-talets barnteveprogram och barnfilmer kontra dagens (2012)
I. Barnutbudet i backspegeln
Retrotrend även runt barnkulturen 11
Utgångsläget: bokens barnfilmssyn 14
Barns perspektiv, barnperspektiv och barnistiskt perspektiv 16
En demokratisk barnkulturssyn 17
Disposition: fem myter om tv-utbudet och en filmestetisk klasskamp 20
II. ”Vänstervridna” barnprogram?
John Blund – ”ren socialistpropaganda”? 23
”På SVT:s barnredaktion hade stalinisterna ett fäste”? 25
”Reaktionär kommunist” krönikör i Svenska Dagbladet? 26
Miljömedvetenhet och stalinismkritik = vänstervridet? 27
Tillbaka till Vintergatan 29
Tillbaka till vänstergatan? 32
Granskningsnämndens frianden av Tillbaka till Vintergatan 33
Också politiker var en gång tv-tittande barn 35
Ville, Valle och Viktor upptäcker Sverige 36
Sverige återupptäcker Ville, Valle och Viktor? 38
Man har rätt att fråga ”varför?” – och rätt att få ett svar... 41
Vilse i pannkakan 44
Antiauktoritär men deprimerad Vilse = samhällskritisk? 45
Gycklarnas och tyckarnas afton? 47
III. Animations- och sagofritt – istället ”pedagogiskt”?
Ytterligare tre myter om det allvarstyngda utbudet 49
Animationsfritt? 50
Inga sagor, bara socialrealism och dokumentärer? 52
Mer ”pedagogiska” program då än nu? 54
Vad säger ”forskningen” om 70-talsprogrammen? 57
Bortglömda programtyper: ”västindoktrinering”? 59
Genreutvecklingen – inte det typiska utbudet... 62
Några publiksiffror 65
Slutsats: ”Pedagogisk barnkonventionspropaganda”? 67
”Barnvridning” snarare än ”vänstervridning” 69
”Fostran till frihet” – en paradox? 72
IV. ”Kvalitetsprogram” då, till skillnad från nu?
Barnprogrammen har alltid varit lika ”dåliga”... 75
Kvalitetsprogram – en tulipanaros? 97
Tv-fostran – ungefär som föräldrars fostran? 79
Kvalitetskriterier enligt barn, föräldrar och programmakare 80
Två komparativa studier 82
Tv-recensenters kvalitetskriterier 84
70-talsprogrammens anspråkslösa estetik 86
Diskursernas sammantagna 19 kvalitetskriterier i rangordning 87
V. 70-talet – ”kvalitetsbarnfilmens” födelse?
En ny sorts svensk barnfilm? 91
Vad är en barnfilm? 92
Några barnfilmsdefinitioner 93
”Estetiska & tematiska barnfilmstilltal” först i och med Frostmofjället? 96
Bullerby-diskursen – ”välviljans förtryck”? 99
”Barnets realism” = barns fantiserande? 101
”Förtryckets välvilja” i Elvis! Elvis!? 103
Glidande filmiska kvalitetsmarkörer 107
Det verklighetsnära att föredra? 109
Föga jämförbara filmer 111
”Ett barns perspektiv” är inte liktydigt med ett ”barnperspektiv” 113
Barnfilm – eller konstfilm om barn för vuxna? 116
Vuxna kan inte avgöra barnprodukters kvaliteter 118
VI. Jämförelse bakåt: recensenternas kvalitetsmått 1922-1979
Beteckningen ”barnfilm” ett hinder? För vem? 121
Vems känslor ska få råda? 123
20-talets ”gouterade buskult” 125
Anderssonskans Kalle i behov av modernisering på 30-talet? 128
Barnen från Frostmofjället – den svenska barnfilmens Kameliadamen? 129
20-, 30- och 40-talsrecensionerna: form- eller innehållsfokus? 132
Mottagandet av Elvis! Elvis! & Co ”barnkonstfilmens” år 1977-1979 135
Förskjutningar från 1922 till 1979 137
”Pippiåret” 1970 139
Pippi-bemötandet 1970 142
Utvikning I: Pippi Basplagg 145
1980 – videovåldsdebattens eller sagans år? 148
VII. Distinktionen barnskildring kontra barnfilm
Barnskildringar kontra barnfilmer 153
Olikartade teman, figurtyper och tilltal 156
Barnblick eller vuxet blickvälde? 159
Specifik barnfilmsstil? 161
Komiskt vs realistiskt uttrycksmodus 162
Barngrotesken – alltför motbjudande och tragisk för barn? 164
Barnfilm och populärkultur vs barnskildring och konst 165
Svensk barnfilmshistoria i behov av översyn 169
1900-talets svenska barnfilm = rackarungefilmer 173
Ljudfilmen tystade barnen 175
Barnen från Frostmofjället – en allvarlig rackarungefilm 177
Utvikning II: Barnkommentarer till Barnen från Frostmofjället & Elvis! Elvis! 180
VIII. Jämförelse framåt: vad utgör då dagens ”kvalitetsbarnfilm”?
263 barnfilmsrecensioner av 63 barnfilmer i fem dagstidningar från 2008-2012 192
Avsaknad av barns perspektiv och ofta även av barnperspektiv 194
Pluralis majestatis 196
Recensenternas kvalitetskriterier 199
Konstfilmidéernas noceboeffekter 203
”Lite roar småbarn...” 205
Motviljans förtryck 207
Barnförakt, cynism och raljerande ton 208
Recensenten – barnfilmens bromskloss eller kvalitetsgarant? 211
IX. Disneys barnfilmer vs Pixars ”allåldersfilmer”
Disneys ”familjefilmer” var faktiskt barnfilmer 215
Mottagandet av 70-talets Disneyfilmer 217
Pixar – ”barnfilmer för vuxna”? 219
2000-talet – faderns århundrade? 221
Arbetslinjen – men helst i ”självförverkligande” yrke... 225
Dödliga ”barnbaciller” – eller livgivande barn? 226
”Betahannen” ett försonande drag 228
Pastischer, parodier och hybrider kräver filmerfarenhet 230
X. Adultonormativitet
Hugo och Josefin satte ribban 233
Vuxna koloniserar även barnfilmen 235
Olika måttstockar 237
Smaksmakstart genom smakträning 239
Den kulturella medelklassens klasskamp: film för ”vissa” barn 241
”God smak” manifesterar social ojämlikhet 244
Inte bara vuxencentrering utan adultonormativitet 246
Den estetiska vändningen inom barnfilmskritiken 249
”Statligt understödd idolbildning” på filmområdet 251
Akademisering 255
Vuxnas uttrycksmedel – eller barns intrycksmedel? 257
XI. Två olika perspektiv på barnfilm och barnprogram
Genre eller ej? 259
Ett dubbelt estetiskt tilltal försvårar för barn 260
Var hörs barnens röster i barnfilms- och barntevehistorien? 262
”Bara underhållning” – eller underhållande bara ibland? 263
Bra program och ”kvalitetsprogram” är inte samma sak 265
Barn och vuxna har lika god smak 266
”En film för alla åldrar” och samtidigt konst – en omöjlighet! 268
”Givande för såväl barn som vuxna”? 271
Barnens motdiskurs: ”Den jämbördiga barngruppen” 273
Barnkulturens betydelse som förnyelseträning 275
XII: Konklusioner
Reviderad barnteve- och barnfilmshistorieskrivning 277
Scooby-Doo – mer samhällskritisk än Vilse i pannkakan 280
Vem har bestämt...? Och vem tjänar på det? 282
Ett alltför ”biograffokuserat” kvalitetstänkande 284
Videon gav barnen rösten åter 286
Sammanfattning av huvudpunkterna 287
Retronostalgi, nyhetens behag och segrarnas historieskrivning 291
För gammal för att se tillbaka på barnteve? 294
Mysteriet med de försvunna frågorna 295
Kritisk granskning är inte personkritik 299
Litteratur och andra källor 301
BILAGA 307
263 barnfilmsrecensioner av 63 barnfilmer i fem tidningar 2008-2012 307
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Margareta Rönnberg
Från Barnjournalen via Lilla Aktuellt – till Häxan Surtants Rapport?
Om barn, tv-nyheter, politik och medborgarskap (2010)
I. ”OPOLITISKA BARN” – INFORMATIONS-VÄGRARE I UNDERHÅLLNINGSSLALOM? 9
Bokens argument och disposition 10
TVÅ BARNNYHETSPROGRAM: 1972-1991 och 1993-fortfarande
70-talet pionjärtid 15
Den faktiska barnpubliken 17
Tittartapp på grund av förändrat medielandskap? 19
Lämpligt för barn? 21
Tv-nyheter hellre än tidningsnyheter 22
Tv – enbart substitut för tidningar? 23
Den föreställda barnpubliken 25
Innehållsliga och formmässiga överväganden 27
Exemplet tsunamin 29
Speciella ”barnteman” 31
Lugnandestrategier 33
BARNS REAKTIONER PÅ NYHETER 34
De tre v-na 35
Avspegling av hegemoniska nationella ståndpunkter 37
Ohörda barn är ”användbara” för vuxnas politiska syften 38
Katastrofer och nyhetsvåld 40
”Spännande krigsäventyr” 41
Könsskillnader förstärkta av tv:s hänsynstagande? 42
Åldersskillnader beträffande rädsla 44
Att bli skrämd är inte detsamma som att bli rädd 45
Beskyddande (?) tystnad 47
Utvecklingspsykologi eller social utvecklingsteori? 49
Barnnyheters (o)begriplighet 51
Barns världsbild och människosyn 52
BARNS TANKAR KRING POLITIK 54
Barns politisk-ideologiska tänkande 55
En enbart emotionell reaktion? På grund av tv? 57
Barn om maktutövning 59
Vänjs barn vid en passiv roll? 60
Sex-sjuåringar och demokrati 61
Klasskillnader 63
Identitetspolitiskt tänkande redan i förskolan 64
Könsskillnader 66
Tonåringars syn på politik och nyheter 68
Närsynta, långsynta respektive vidsynta 70
II. BARNS POLITISKA STATUS 73
OLIKABEHANDLINGEN AV BARN 75
Demokratiteoriers utestängning av barn 76
Familjen som politisk kuvös 77
Teorin om offentligheten 79
Feministiska ”motpubliker” 81
”Proletära motoffentligheter” 83
Barnoffentlighet som motoffentlighet? 85
”Kritiska barnpubliker” 87
Konsensus omöjlig – och inte ens önskvärd? 89
BARNS RÄTT TILL POLITISKT ERKÄNNANDE 92
Barn – inte tillräckligt kvalificerade? 95
Barn är överlägsna vuxna i fråga om etisk-politisk kompetens 97
Politiskt aktörskap = beslutsfattande och röstande? 99
Förberedelse, opinionsyttring eller medbestämmande redan nu? 100
Barns ”delaktighetsstege” 101
Skolan – socialisationsagent eller offentlighetsarena? 103
Är mediekunskap i skolan lösningen? 105
Politisk socialisation, politiskt lärande eller politisk utveckling? 107
En ”lyckad socialisation” kan ha sina nackdelar 109
III. BEHOVET AV NYA MEDBORGARBEGREPP 111
Samhällsmedborgare hellre än nationsmedborgare 111
Perspektivmångfaldens betydelse 112
”Tillgivenhetens medborgarskap” – alltför lydigt 113
Flickan – medborgarskapets idealiska representant? 116
”Naiva nätverksmedborgare” 118
Medierna som utvecklingsprovokatörer 121
”Provocera(n)de med(ie)borgare” 123
Differentierat gruppmedborgarskap och ”globalt medborgarskap” 124
Kosmopolitiskt medborgarskap – ”världslighet” i ”världen” 126
Humoristiska medborgare: förlöjligandets demokratiska värde 127
Barns uppfattningar av medborgarskap 128
Nationella skillnader 129
IV. MEDIERNAS OFFENTLIGHETSPOTENTIAL 132
Demokratiteoriers misstro mot massmedier 132
”Medieförfallet” 134
Habermas´ reviderade syn på mediernas ”abstrakta publiker” 136
Nyhetsprogram – propagandaorgan eller demokratiserande? 138
Medierad synlighet som ”tveeggat svärd” – för vem? 139
Den emotionella offentligheten 141
”Den idealiska konfliktsituationen” 144
Mest bara ”infotainment” och ”politainment”? 145
Krisartat eller emancipatoriskt på grund av tabloidisering? 147
Partiska och populistiska nyheter att föredra? 149
Emotionalitet är inte detsamma som irrationalitet 150
Cyberspacedemokrati med ”teknomedborgare” 151
Internets offentlighetsöppningar för nätverksmedborgare 153
Ökat informationsutbyte – hot snarare än frälsning? 155
Både deltagande online och offline krävs 156
Public journalism 158
Hur oberoende och ”opolitiska” ska journalister egentligen vara? 161
”Politiskt hopp” hellre än personlig motståndsfantasi 163
V. METODOLOGI, METODER & MATERIAL 164
Aktionsforskning och ”aktionsjournalistik” 164
Frågeställning 166
Kvantitativ och kvalitativ textanalys samt gruppintervjuer 168
Två slags representation av barn 170
Public journalism-kriterier 172
Tv-nyheters ”kommunikationsramar” och inramningskriterier 173
Frekvent är inte identiskt med betydelsefullt 175
VI. ANALYS och TOLKNING av PROGRAMMEN 176
FÖRSTA STUDIEN: Barnjournalen 1978-1979 jämförd med Lilla Aktuellt 2007
Tilltal 178
Auktoritativt eller auktoritärt? 180
Inrikespolitik alltid känsligt – utrikespolitik begripligare förr 182
Hanterlig omvärld, men farlig närmiljö – respektive tvärtom 185
Effektiv grafik i Lilla Aktuellt 187
Röstgivning 189
Kolla språket! 190
Personifiering av politik men avpolitisering av politiker 192
Ola Ullsten 193
Olof Palme 194
Göran Persson 195
Fredrik Reinfeldt 197
Estetisering och trivialisering av nyhetsinslagen år 2007 198
Måste miljökunskaper vara roliga? 200
2 x översvämningar 202
Åsikter i konflikt? 203
Programledarens trovärdighet 206
Tolkande och förklarande journalist 207
Personligt och provokativt respektive neutralt och glatt tonfall 209
Lilla Aktuellt om olikabehandlingen av barn 211
Tidig ”public journalism” ... 212
... respektive sentida ”infotainment” 214
70-talets Barnjournalen var ”aktionsnyheter”, ty ”barn kan!” 216
EN UTVIKNING: Vuxnas minnen av barndomens Barnjournalen
Receptionshistorisk metod och analys 219
Barnjournalen = Bengt Fahlström 221
ANDRA STUDIEN: Lilla Aktuellt år 2008 225
A. Kvantitativ text- och inramningsanalys 225
Kontext och/eller bakgrund? 226
En-, två- eller mångperspektiviskt? 226
Konsensus eller konflikt? 228
Nyhetsområden/teman 228
Långsiktig bevakning? 229
Andelen barn 230
Återkoppling från och till publiken? 231
B. Kvalitativ textanalys 232
Bilden av barn 232
”Vox kids” – eller journalisternas röst? 235
Bakvänd ordning 237
Bidrag till förståelse av politik och maktutövning? 240
Bara utländska konflikter? 242
Vissa barn framställda som politiska experter 244
Demokratisk grundkunskap? 246
Politikens egen logik ”vinner” över medielogiken 249
Estetisk utformning 251
”Newszak” 253
Lilla Aktuellt – inte längre ett nyhetsprogram? 254
TREDJE STUDIEN: Lilla Aktuellts hemsida våren 2009 257
Webbsidans struktur och estetik 258
Försök till att ”bonda med kidsen” 260
”Barntillvänt” såväl som ”pedagogiskt” 263
Diskussionsforum, chatt eller digital frågespalt? 266
10-11-åringars webbrecensioner 268
Mer ”innehållsinteraktivitet” än mellanmänsklig interaktion 270
Enbart vertikal interaktion snarare än horisontell aktionsjournalistik 271
Ett ”tv-/Internetkontrakt” avseende barn tycks nödvändigt 274
VII. GRUPPINTERVJUER MED 10-11-ÅRINGAR 277
Genomförande samt forskningsetiska aspekter 277
Gruppintervju eller fokusgruppsamtal? 279
”Vilken kanal visas Lilla Aktuellt på? När då?” 280
”Har Nordkorea kärnvapenbombat nån stad?” 283
Irakkriget som ”militainment”? 285
Killar gillar att leka krig – och därmed krigsnyheter? 288
”En vuxen skulle ha frågat nåt politiskt ...” 292
”Hej, tjena, hur är läget, finansministern?” 294
”Nordkorea bombar Sverige – hurra!” 297
VIII. ETT FÖRSLAG TILL HELT SJUKT – ELLER SURT – AKTUALITETSPROGRAM 299
”Generationernas sammandrabbning”? 300
Den (populär)kulturella offentligheten 301
Metodologiskt hopp 303
Affektivt förstånd 306
Persona-lisering 307
Politisk kreativitet: Grynet-Nytt eller Häxan Surtants Rapport? 309
Journalistik av typen rosa cirkuspudel eller ilsken mops? 311
Om politik vore mode: Tjejpartiet de rosa 314
Tjejernas politikbyrå eller Systrarna Dal och minister Dravel 316
IX. Lilla Aktuellt-REDAKTIONENS REAKTIONER 318
Redaktionens bild av barnnyhetstittaren och uppdraget 319
Sändningarna och innehållet 321
Formen 323
Nyhetskällor 325
Synen på barn och politik 326
Webbsajten och kontakten med tittarna 327
Vad sägs om ett sjukt aktualitetsprogram? 328
Kommentar 329
X. SLUTSATSER? 330
Förr engagerad celebritet, idag distanserade linslöss? 331
Kontrasterande jämförelse: Barnjournalen vs Lilla Aktuellt 333
Lilla Aktuellt – ett ”kvalitetsprogram”? 336
Pseudomodernt aktualitetsprogram 338
Mediedemokratisering? 339
”Leendets politik”? Hellre skrattets! 341
Varken särskilt demokratifrämjande eller telekrati 343
Politisk beröringsskräck? 345
Mobiliseringsjournalistik typ public journalism – fortfarande möjlig? 348
Risken med IKT: en av-globalisering med isolerade ”byar”? 350
Är det bättre att chatta och titta på tv än att rösta? 351
LITTERATUR 354
Webbadresser 367
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Margareta Rönnberg (red)
Blöjbarnsteve
Om hur barn under 3 år upplever TV och leker med fjärrtroll (2008)
INNEHÅLL
Margareta Rönnberg
”Pedagogiska” babymedier, ”underhållande” blöjbarns-tv
– eller helst ingetdera? 1
– eller helst ingetdera? 1
Margareta Rönnberg
Hur det är tänkt och gjort 35
Margareta Rönnberg
Från Teletubbies till Små Einsteins: programanalyser ur ett barnestetiskt perspektiv 60
Åsa Bergman & Ulrika Fägersten & Kajsa Paulsson & Margareta Rönnberg & Karolina Westling
Fyra blöjbarn ser på tv – en deskriptiv analys 73
Teletubbies: Dörr 84
Pingu delar ut post 97
Molly Mus: Fåren 103
Teletubbies: Dans 109
Rapports vinjett 113
Bolibompa: Introt 115
Meckar-Micke: Introt 118
Brum räddar en hund 120
Byggare Bob: Grillkalas för Jenny 128 Små Einsteins 133 Teletubbies: Hej då! 142
Pingu delar ut post 97
Molly Mus: Fåren 103
Teletubbies: Dans 109
Rapports vinjett 113
Bolibompa: Introt 115
Meckar-Micke: Introt 118
Brum räddar en hund 120
Byggare Bob: Grillkalas för Jenny 128 Små Einsteins 133 Teletubbies: Hej då! 142
Margareta Rönnberg
Hur upplever barn i åldern 1,5-2,5 år tv? 147
Kajsa Paulsson
Små barn hör på tv – om musik i barnprogram 187
Fredrik Lindstrand
Snuttefilm i förskolan – en studie av tvååringars meningsskapande och engagemang 195
Karolina Westling & Olle Sjögren
Blöjpojken, grävmaskinen och genusbygget:
En tvåårings samspel kring sandlådan och tv-rutan 215
En tvåårings samspel kring sandlådan och tv-rutan 215
Margareta Rönnberg
Lek med vuxna medtittare och fjärrtroll som embryonal barnkultur 228
Litteratur 265
Författarpresentation 272
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar