"På förekommen anledning" kommer här en favorit i repris:
I tisdags (30/1-18) kunde Svenska Dagbladets läsare än en gång få sina förutfattade meningar bekräftade:
”Ipads och tv-tittande ger barn IQ-brist”
Inget nytt således, annat än att det denna gång tydligen var en hjärnforskare som påstod detta. I en undermålig artikel, som lämnade en hel del övrigt att önska.
Rubriken hade Martin Ingvar själv förstås ej satt, men han torde ha bett att få läsa artikeln, innan den publicerades. Således ha gett OK till att refereras ha sagt 1) att intelligensen (åtminstone den mätt i IQ) i Sverige de senaste decennierna sjunkit; att detta 2) delvis beror på barns tv-tittande och användning av surfplattor, mobiler, datorer samt alltför lite lek, men framför allt är en följd av skolutvecklingen, med en försvagad undervisning, där läsning inte längre prioriteras.
Jag hajade förstås till och ställde några av de motfrågor, som jag menar att journalister med normal IQ borde ha ställt. Inte minst bett om belägg för hjärnforskarens påståenden. Här följer alltså min fiktiva intervju, med Ingvars repliker lånade ur ursprungsartikeln (se nederst):
Martin Ingvar: Intelligensen sjunker i flera länder och Sverige är inget undantag. Man har sett tendenser till en nedåtgående kurva sedan millennieskiftet ungefär. I de flesta länder kan yngre, välutbildade medborgare mer än den äldre generationen. I Sverige är det tvärtom just nu. Här kan de äldre mer.
Margareta Rönnberg: Jasså, var är det visat? Vad menar du med ”yngre”? Finns det några studier av svenska ungdomars intelligens, de till exempel födda runt 1985? Som alltså var cirka 15-18 år runt millennieskiftet. James Flynn själv, vars nya studie (Flynn & Shayer 2018) återaktualiserat frågan om stadigt stigande IQ (tydligen överallt UTOM i Norden!), hävdar ju att det inte finns några med övriga nordiska länder jämförbara svenska mätningar efter 1993… Kommer inte alla IQ-siffror från mönstringen av unga killar fram till 1992-1993? Alltså 18–19-åringar om var födda runt 1975? Inga därefter? James Flynn (a a) hävdar i vart fall att det inte finns några svenska siffror efter år 1993, bara finska, norska, danska…
Du talar om ”statistik från PIAAC, även kallat vuxen-PISA”. Det är förstås inget IQ-test, men… Har du kanske förhandsinformation från senaste PIAAC, genomförd 2017, som ännu inte är publicerad? Jag kan inte hitta den aviserade nordiska PIAAC på SCB:s webbsajt, bara den från 2013? Men PIAAC-undersökningen omfattade då vuxna personer i åldern 16-65 år folkbokförda i Sverige och födda mellan 1947 och 1996.
Statistiska Centralbyrån hävdar beträffande denna PIAAC 2013 att Sverige står sig väl i jämförelse med de övriga 22 länderna: ”Sverige ligger över genomsnittet för de deltagande länderna i läsning och räkning och högst när det gäller andelen med goda kunskaper i att lösa problem via IT/dator” (a a:7).
I vart fall enligt PIAAC 2013, visar ju inte alls vuxna bättre kunskaper än vad unga i åldern 20-30 år gör. Att de yngsta, 16-19-åringarna som ännu ej ens gått färdigt gymnasiet, förvisso har något sämre resultat än äldre vad läs- och räknefärdigheter anbelangar, skriver SCB där så här om:
”I figur 4.1.1 visar det sig att yngre personer i åldersspannet 20 – 39 år har högre genomsnittliga poäng inom läsning och räkning än äldre personer, 50 till 65 år. Skillnaderna mellan yngre och äldre är statistiskt säkerställda. Lägst genomsnittliga poäng inom läs- och räknefärdigheter har den yngsta åldersgruppen 16–19 år och den äldsta åldersgruppen 60–65 år. Högst genomsnittliga poäng har åldersgruppen 25–29 år. De yngsta personerna, 16–19 år har i de flesta fall inte avslutat sin utbildning ännu och det är därför naturligt att det sker en ökning av genomsnittliga grundläggande färdigheter mellan åldersgrupperna 16–19 år respektive 20–24 år” (SCB 2013:2, sid.32).
Martin Ingvar: När intelligensen började sjunka kom den första generationen barn till föräldrar som vuxit upp med tv och inte gått i en skola där läsningen betonats.
Margareta Rönnberg: Men du sa ju att den började sjunka runt millennieskiftet – bland vilka åldrar då, hos dem som då var 18 år, d.v.s. födda runt 1982? När testades de? Menar du verkligen att deras föräldrar, som på 60-talet vuxit upp med tv därför (?!) själva fick barn med lägre IQ?! På grund av ”ärftliga” orsaker, beroende på urusel fostran? ”Sämre IQ”, trots förskolans stora utbyggnad och trots föräldrakurser i barnuppfostran?!
Martin Ingvar: Det leks för lite i dag. Om barnens fysiska lek ersätts med läsplattor och tv-tittande påverkar det tänkandet. Barnen går miste om viktig språkutveckling vilket gör att det abstrakta tänkandet hämmas – något som i sin tur påverkar intelligensen.
Margareta Rönnberg: Finns det verkligen siffror beträffande lektiden? Var går ”lagom” lektid? Leker inte barn åtskilliga timmar i förskolan? Du uttalar dig om barn och paddor till exempel. Har svenska barns och ungdomars IQ över huvud taget mätts de senaste 17 åren?
Martin Ingvar: Mycket data pekar på att människor som endast blir talade TILL, det vill säga från tv eller surfplattor, inte utvecklar språket lika bra som de som blir talade MED. Och ju färre samtal man har hemma, desto mer tittar man i mobilen, läsplattan eller på tv.
Margareta Rönnberg: ENDAST blir talade till??! Var har sådana rara exempel hittats? De som helt skolkat från skolan genom sina barna- och ungdomsår? Finns det siffror på samtalstid inom familjen över en längre tid? Barns tv-tittande har dock i tid mätt legat i stort sett konstant alltsedan 1969 när TV2 kom: drygt 2 timmar/dag. Det senaste decenniet har tittandet dock sjunkit, eftersom det undanträngts och ersatts av andra audiovisuella bildmedier. Du är själv tydligen född 1955 och tillhör alltså den grupp vuxna som enligt SCB:s statistik från 2013 hade lika ”dåliga” läs- och räknefärdigheter som de yngsta (16-åringarna) då hade (a a:s.32). Beror det på att du sysslat för mycket med paddor? På din enorma mobilanvändning (a a:32)?
Själv tillhör jag den allra okunnigaste gruppen, vi födda före 1950 som (enligt SCB 2013:2) är allra sämst i läs- och räknefärdighet (a a, sid.35). Vi som bara tragglade läsning och måste lära oss obegripliga psalmverser, kungalängder och Sveriges älvar utantill. Personligen hade jag, min syster och våra föräldrar fyra böcker hemma och på biblioteket var det maxgräns på tre boklån/vecka.
Alltså: Vilka ”data” har visat att något enda barn i vårt land endast blir talat till???! På vilka jämförande ”data” bygger du ditt underförstådda påstående att det förekom mer samtal hemma mellan barn och föräldrar ”förr”?! Talar du å andra sidan om ungdomar, så använder de i hög grad just mobiler till att tala MED varandra…
Men om det inte genomförts några IQ-tester på svenska barn de senaste 15-20 åren, hur kan du då veta dels att barnens IQ nu är lägre, dels att detta i så fall skulle vara televisionens, mobilernas och surfplattornas fel? Vet du vilket år iPads slog igenom? Har paddanvändningen och därav påstått åtföljande minskad lek redan hunnit få genomslag på barns IQ? Visat var då?
Martin Ingvar: Har man en bra bakgrund är man "vaccinerad" mot viss IQ-brist.
Margareta Rönnberg: Menar du alltså att padd- och mobilanvändning kombinerad med viss klasstillhörighet är OK? Går dessa ”vaccinerade” barn i bättre skolor? Leker och läser de barnen mer? Läses det inte böcker i stort sett dagligen i alla förskolor, för alla barn? Skolstarten har dessutom tidigarelagts… Du säger att alltför lite lek är en annan orsak till minskad intelligens. Lekbristen vill du tydligen möta, inte med mera lek… utan med stillasittande bokläsning??!
Martin Ingvar: På den tiden vi fortfarande blev smartare fanns den brantaste positiva intelligensutvecklingen i länder med starka skolsystem. Vad man kan göra åt detta? Det finns inget enkelt svar, men allt kretsar kring skola och utbildning. Vi behöver ta ett helhetsgrepp kring de frågorna, huvudmålsättningen måste vara att öka läsandet och kunskapsnivån.
Margareta Rönnberg: Har vi i Norden alltså inte längre ett ”starkt skolsystem”?! Som utbildat de finska elever som klarat sig nästan bäst av alla länders (är bara efter vissa tvångsstuderande asiatiska) i PISA-mätningarna? Blir svenska 15-åringar, som i den senaste PISA gör bättre ifrån sig än amerikanska, också ”mindre intelligenta”, medan USA:s IQ sägs fortsätta att öka – till skillnad från det finska (och hypotetiskt: det svenska?) genomsnittet?
Skolan anklagas på sistone förvisso för att missgynna pojkar, men enligt SCB:s rapport PIAAC 2013 är pojkar/män bättre än flickor/kvinnor (födda mellan 1947 och 1996) på såväl läs- som räknefärdigheter (SCB 2013:2, sid.35). De yngsta flickorna/kvinnorna (födda 1983-1996) sägs dock enligt rapporten börja komma ikapp pojkarna/männen. Är inte det ett tecken på ett bra skolsystem? Kanske mönstringen i år, för första gången inkluderande flickor, kommer att visa högre IQ än mönstringarna fram till 1993 gjorde, även om urvalet idag förvisso är ett annat?
Martin Ingvar: ………………………..
Margareta Rönnberg: Hur menar du att goda PISA-resultat och, enligt dig, en allt sämre skola, går ihop? Tyder det verkligen på sjunkande IQ? Du vet väl vad James Flynn själv säger om skolans roll i Norden? Han misstänker ju att det förmodade IQ-fallet – eller IQ-stagnationen – i Finland, Norge och Danmark är en försmak av vad som kommer att visa sig i alla högt utvecklade, rika, välmående, jämställda länder med välutbyggt skolsystem för alla. Att det hänger samman med att de faktorer som under hela 1900-talet bidragit till en IQ-ökning nu har nått sin platå och kanske inte kan öka mer:
”Their educational system is more advanced and may show that at a certain point, schooling has reached a limit in terms of producing more graduates that can generalize and use logic on the hypothetical (mental abilities that pay dividends on IQ tests – Flynn, 2009). Further, good schooling has reached all classes and a more developed welfare state blunts the edge of class. Creation of cognitively demanding administrative jobs may have reached a limit beyond which economic efficiency forbids more ’feather-bedding’” (Flynn & Shayer 2018: avsnittet 5. Scandinavia and the US).
Eller hur menar du annars, att just de länder som uppvisar högsta välfärdsindex och ligger i topp i jämställdhetsligan skulle vara de som blir allt mindre smarta? Med mindre abstrakt tänkande? På grund av lathet? Kanske har dessa länder som de allra första nått gränsen för miljöns inflytande på IQ?
Förlåt en som inte kan kalla sig hjärnforskare, precis, men... En eventuell stagnation eller smärre minskning av resultaten på IQ-test måste väl bedömas utifrån utgångsläget innan: den tidigare höga svenska nivån? Man kan väl inte tala om "IQ-brist", om IQ fortfarande ligger bland de högsta i världen? Om USA:s lägre siffror fortfarande höjs, är väl amerikanska barn och unga för den skull inte smartare än svenska?
Martin Ingvar: ………………………..
Margareta Rönnberg: Vad är det som gör att just läkare numera så självsäkert tror sig kunna uttala sig om medier? Vad vet du exempelvis om tänkandet vid tv-tittande? Har neurovetenskapen gett er hybris? Kan du verkligen hävda att dagens neurovetenskap kan förklara vad som gör oss mer – eller mindre – intelligenta? Man behöver inte vara Einsteins syrra för att se att det saknas belägg för de påståenden som görs i ämnet…
Var inte skälet till att du yttrade dig i denna fråga främst att du ville passa på och göra reklam för den nya bok du medverkar i?
Martin Ingvar: ………………………..
PS
Nedan har jag medtagit hela artikeln från Svenska Dagbladet (30/1-18) ur vilken jag saxat Martin Ingvars ”repliker”. DS
Referenser
Flynn, James & Shayer, Michael: IQ decline and Piaget: Does the rot start at the top?, Intelligence 66 (January–February 2018), s.112–121
SCB: PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. The Survey of Adult Skills (PIAAC), Report 2013:2, Stockholm: Statistics Sweden 2013
Svenska Dagbladet (30/1-18)
Svenske hjärnforskaren: Ipads och tv-tittande ger barn IQ-brist
IQ-testerna talar sitt tydliga språk – intelligensen i Sverige sjunker. Svenske hjärnforskaren Martin Ingvar pekar ut flera faktorer till varför det går utför. En bov i dramat är barns användande av tv och surfplattor.
Ända sedan man började mäta begåvning genom IQ-tester på 1930-talet har intelligenskurvan pekat uppåt. I takt med att våra samhällen utvecklats har vi blivit smartare. Men de senaste åren har IQ-nivåerna börjat sjunka – och det går snabbt.
Svenske hjärnforskaren Martin Ingvar är en av många som bekymras över detta. Med 35 års forskning inom neurovetenskap i bagaget har han en god bild av vad som gör oss intelligenta.
– Den tidigare uppgången i IQ har vänt. Intelligensen sjunker i flera länder och Sverige är inget undantag. Man har sett tendenser till en nedåtgående kurva sedan millennieskiftet ungefär, berättar Martin Ingvar.
På den tiden vi fortfarande blev smartare fanns den brantaste positiva intelligens-utvecklingen i länder med starka skolsystem. Martin Ingvar pekar på ett samband mellan försvagad undervisning, ökat tv-tittande och försämrade IQ-nivåer.
– När intelligensen började sjunka kom den första generationen barn till föräldrar som vuxit upp med tv och inte gått i en skola där läsningen betonats. Kunskap, språk och intelligens går hand i hand och är en viktig faktor för att få ett bra liv. Statistiskt sett påverkar IQ-nivån såväl din livslängd och hälsa som självförsörjningsförmåga. Man behöver inte vara Einsteins brorsa för att se att våra sociala system utmanas i dag. Vi behöver mer hjärna i samhället, inte mindre, säger Martin.
Många föräldrar låter barnen underhålla sig med läsplattor, mobiler och datorer. Martin Ingvar är ingen teknikmotståndare men varnar för att attiraljerna hämmar barnens utveckling.
– Mycket data pekar på att människor som endast blir talade TILL, det vill säga från tv eller surfplattor, inte utvecklar språket lika bra som de som blir talade MED. Och ju färre samtal man har hemma, desto mer tittar man i mobilen, läsplattan eller på tv, säger Martin Ingvar.
Att vårt IQ sjunker har också gjort att det skett ett skifte mellan den äldre och yngre generationen i Sverige. Martin Ingvar förklarar:
– I de flesta länder kan yngre, välutbildade medborgare mer än den äldre generationen. I Sverige är det tvärtom just nu. Här kan de äldre mer, säger Martin Ingvar och hänvisar till statistik från PIAAC, även kallat vuxen-PISA.
Varför sjunker intelligensen i Sverige?
– Vi vet inte säkert, men en faktor är att det leks för lite i dag. Om barnens fysiska lek ersätts med läsplattor och tv-tittande påverkar det tänkandet. Barnen går miste om viktig språkutveckling vilket gör att det abstrakta tänkandet hämmas – något som i sin tur påverkar intelligensen. En annan viktig faktor är att skolan inte prioriterar läsning tillräckligt. Det gör att barn som kommer från läsande hem får ett försprång framför de barn som växer upp i icke-läsande hem. Läsning är ett effektivt instrument för att socialiseras in i ett samhälle.
Varför är det viktigt att mäta IQ?
– IQ är en indikator på hur det kommer gå för dig i livet. Men IQ är bara en av många faktorer. Har man en bra bakgrund är man "vaccinerad" mot viss IQ-brist. Men om du vuxit upp under tuffa omständigheter så är risken större att det går dåligt för dig – då måste du vara väldigt begåvad för att klara dig.
Vad ska man göra åt detta?
– Det finns inget enkelt svar, men allt kretsar kring skola och utbildning. Vi behöver ta ett helhetsgrepp kring de frågorna, huvudmålsättningen måste vara att öka läsandet och kunskapsnivån. Det kan stoppa utvecklingen. Vi kan inte ha det som i dag då nästan två av tio elever inte har slutbetyg från högstadiet och därmed inte kommer in på gymnasiet.
Martin Ingvar är en av författarna till boken Kunskapssynen och pedagogiken – Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas.
Gabriella Kvarnlöf den 30 januari 2018
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar