Astrid Lindgren utklassad av Alfons och Stina Wirsén på landets förskolor?

Åtminstone i Södertälje!

På förmiddagen presenterades alltså vid ett seminarium i Södertälje en rapport om ett ettårigt bilderboksprojekt i kommunens förskolor: ”Södertälje läser, ritar, leker och pratar bok!”. (Mer om denna i förra inlägget.) I projektet har även en enkätundersökning ingått, genom-förd under november 2013 – februari 2014, i vilken uppgifter om läsning av bilderböcker i Södertäljes förskolor samlats in. 

En majoritet av förskoleavdelningarna, 62 procent eller 149 av 241 möjliga, har besvarat enkäten, vilket antagligen gör den till, vad antalet avdelningar beträffar, den största under-sökning som gjorts av läsning i svensk förskola. Resultatet jämförs med tidigare liknande undersökningar, exempelvis med Maj Asplund Carlssons Från Max till Mio (1993). Hennes enkätundersökning riktad till 50 daghem i Göteborg pekade på en dold barnbokskanon dominerad av böcker av Astrid Lindgren (73 % av svaren nämnde då minst en bok) och Gunilla Bergströms Alfonsböcker (65 %). (Se även mitt blogginlägg nedan från 15 september, om vad 6-9-åringar som kritiker har att säga om de konstiga bilderna i tre Alfonsböcker!)

I södertäljestudien nämns Astrid Lindgren av knappt 5 procent av de svarande, medan Gunilla Bergströms siffror nu är knappt 25 procent. Det har tydligen skett en förändring, åtminstone i Södertälje – möjligen sammanhängande med stadens många invånare med annat förstaspråk än svenska, vilket inte minst märks i förskolan. Det är förstås inte givet att resultaten kan översättas till resten av landet, men ändå intressant.

Projektledaren Peller Norlin framhåller att den stora bredden i valet av författare och titlar (800 stycken!) tyder på att det inte längre finns lika strikta normer beträffande vad som anses vara kvalitetslitteratur, som det tydligen gjorde för snart 25 år sedan.

Trots spridningen av författare, bildskapare och titlar finns fortfarande tydliga favorit-författare. Den som har flest titlar i listan är just Gunilla Bergström med 29 titlar (på 60 avdelningar), tätt följd av Stina Wirsén med 27. På exempelvis tolfte plats återfinns Pija Lindenbaum (13 boktitlar), men först på sjuttonde plats Astrid Lindgren med 11 olika boktitlar. De bägge förstnämnda författarna/illustratörerna sägs även vara de mest gillade av såväl förskolebarn som pedagoger. 

Så kallade klassiker har förlorat i status och nyare litteratur föredras. Hela 64 procent av titlarna är tillkomna efter millennieskiftet och de fyra åren 2010-2013 står för 28 procent. Medtas 25-årsperioden 1990-2014, är andelen hela 81 procent. ”Frågan om förskolorna främst läser en föråldrad barnbokskanon kan avvisas i Södertälje.”

Norlin reflekterar dock:

”Man kan fråga sig om det inte är viktigt för bredden i litteraturvalet att barnen även får lyssna till många böcker från tidigare epoker. [..] Om språket i Pippi Långstrump är för avancerat för en femåring med svenska som andraspråk – är det då en litteratur som lika gärna kan förbises? Kanske behöver pedagoger lära sig att berätta den?” 

Litteraturen är inte bara i takt med tiden utan det läses också nästan dubbelt så ofta i dag på dessa förskolor, jämfört med dem som undersöktes i början av 90-talet. Allt var således inte bättre förr…