Förra veckan hade jag en replik införd på svt nyheters Opinionssajt, i vilken jag reagerade mot en artikel två dagar tidigare av Hugo Lagercrantz med flera om att mobilförbud enligt dem borde införas i skolan (se nederst).
Jag återpublicerar här min text om att det existerar ytterst få vetenskapliga belägg för värdet av ett generellt mobilförbud i skolan. Den rubrik som min replik gavs av redaktionen var dock INTE mitt påfund och den skäms jag en aning för. Men bara en aning…
www.svt.se 24/1-18
”Ingen vet huruvida förändringar i iakttagna bilder av hjärnan vid användning av digitala medier är någonting bra eller dåligt i barns fall”, skriver Margareta Rönnberg, professor emeritus.
Sällan – eller kanske aldrig – har en debattartikel som säger sig bygga på ”den senaste forskningen” varit så renons på kunskaper om den senaste forskningen, som måndagens (22/1) som pläderade för mobilförbud! Fast läkartitlarna på skribenterna Lagercrantz, Milerad och Victorin imponerade förstås…
Där sades bland annat att svenska barn inte är lika mogna som företrädare för svenska myndigheter att ta beslut om mobilförbud. Där har debattörerna förhoppningsvis rätt, förutsatt att myndighetsföreträdarna är mer insatta i forskningen än läkartrion verkar vara. Fast där slutar också det korrekta i artikeln.
Det kokas ihop en soppa av barn under 2 år som använder påstått pedagogiska DVD-er, universitetsstudenter (som trion kallar ”skolelever”) som antecknar föreläsningar på datorn, tonårstjejers psykiska ohälsa, mobilspel som tidsfördriv, smartphones istället för lek på skolgården, ”Face book-depressioner” m.m. Allt för att ”bevisa” att mobiler bör förbjudas i grundskolan, inte bara på lektionerna.
Trion jämför på ett oärligt sätt mobilers inverkan med rökningens, som bägge antyds vara kemiskt beroendeframkallande. Det är inte vad den senaste beroendeforskningen hävdar, varken beträffande beroende generellt eller beträffande mobilanvändning. Dopaminteorin från 80-talet är idag ifrågasatt, vad gäller hjärnans belöningssystem inte bara vid användning av digitala medier utan även av nikotin, alkohol och droger (se Kardefelt-Winthers forskningsgenomgång för UNICEF, från december 2017).
I debattartikeln hämtas alltså argument mot mobilen från forskning om andra digitala medier, som dock är helt annorlunda och används på olikartade sätt.
Hugo Lagercrantz bidrar med sitt gamla snack om synapserna i hjärnan och påstår att nätverken förändras när möss använder mobiltelefoner, förlåt ”exponeras för digitala media”. Visst, nätverken förändras av ALLT nytt. Han är uppenbarligen inte inläst på den senaste forskningen om hjärnan, som säger att ingen vet huruvida förändringar i iakttagna bilder av hjärnan vid användning av digitala medier är någonting bra eller dåligt i barns fall.
Att närsyntheten av den falska varianten hos barn ökar stämmer, vid stirrande på en skärm i 2 timmar i sträck. Fast inget barn lär STIRRA på mobilen så länge, utan att ta pauser. Fler vuxna drabbas dagligen av detta stirrande i sitt arbete vid skärmen. Lämplig myndighet: Förbjud arbete vid skärmar! I artikelns enda referens påstås att ögonen är skapade för 3D, så läs hellre böcker – som alltså är i 3D? Länge ansågs läsning orsaka närsynthet. Numera tros tidig skolundervisning inomhus i artificiellt ljus vara en viktig riskfaktor. Förbjud förskolor!?
”Överdriven mobilanvändning har ett bevisat samband med psykisk ohälsa, inte minst bland flickor”, hävdar läkartrion. I forskning finns aldrig bevis, bara mer eller mindre tills vidare övertygande belägg. Beläggen för ett orsakssamband är i detta fall mycket svaga. Någon ”överdrivenhetsgrad” är inte ens fastlagd och skulle verkligen MOBILEN vara orsaken, skulle inverkan på den psykiska hälsan inte skilja på kön. Det kan heller aldrig vara MOBILENS skuld om en flicka inte får bekräftelse av omgivningen. Unga flickors ohälsa är för övrigt (enligt Socialstyrelsen) mindre utbredd än vuxnas ohälsa. Hur förklarar läkarna det?
Det är vidare INTE fastlagt att användning av digitala medier minskar inlärningsförmågan, däremot att anteckningar på skärm resulterar i sämre testresultat än dito på papper – åtminstone vid Princeton. Detta har förstås inget med mobiler att göra. Används däremot mobilen samtidigt med läxläsning, blir kunskaperna givetvis sämre. Alltså precis som förr, när man läste läxan och kastade ett öga mot tv:n, eller med ena örat lyssnade på radio. Det är således inte mediets, utan användningens fel. Detta GÅR lätt korrigera, utan totalförbud av apparaten…
Talet om empatistörningar på grund av digitala medier, utan direkt ögonkontakt med andra, förutsätter då att individen BARA använder ”skärmmedier” alla vakna timmar alla dagar. Jag har dessutom hört talas om en mobil och en padda, i vilken man kan SE den man talar med. Kommer nog snart även hit… Sömnbristen, då? Vilka skolläkare opponerar sig mot läxhysterin och hur pluggandet till meningslösa prov förstör nattsömnen?
Ännu en felaktighet är artikelns påstående att ”det är visat att barn under två år inte kan lära sig någonting från skärmen”. Vad som i själva verket är visat är, att en lektion av en livs levande människa rakt framför barnet onekligen undervisar bättre. Är det verkligen så barn-förälder-kontakten ser ut under all barnets vakna tid? Pratar föräldrar HELA tiden med sina barn, för dessas språkutvecklings skull? Ska ALLT i 1-2-åringars liv vara undervisning? Räcker det inte med att förskolan blivit en del av skolan? Bör kanske nationella kunskapsprov för 2-åringar också snarast införas?
Läkartrions slutsats: ”Mobiltelefonen har av ovan nämnda skäl ingen plats i skolan […] Skärmstressen kommer att minska – liksom nätmobbning. Elever får lättare att fokusera och socialisera – och rörelse stimuleras”, hävdar Lagercrantz, Milerad och Victorin.
Lika tänkbart är att skolgårdsmobbningen då ökar och att många elever bara står i en klunga och snackar skit om en annan klunga. Mobiler används i hög grad till att just socialisera.
************************
”Därför borde mobilförbud i skolan vara lika självklart som rökförbud”
OPINION · ”Svenska myndigheter bör ta till sig den senaste forskningen. Barn är inte mogna att ta ansvar eller se konsekvensen av denna typ av beslut. Skärmstressen kommer att minska liksom nätmobbning”, skriver Hugo Lagercrantz, Josef Milerad och Åse Victorin.
Hugo Lagercrantz
Senior professor barnmedicin, Karolinska Institutet
Josef Milerad
Docent, skolöverläkare och ordförande Skolläkarföreningen
Åse Victorin
Barn- och skolläkare, VD QLeva
När de första rapporterna om riskerna med rökning kom på 1960-1970 talet avfärdades de hånfullt. Rökrutor på skolor var självklart. I dag är det otänkbart att röka i skolan.
Ett förbud mot användning av smartphones i skolan kan vissa finna överdrivet, men barns ökade beroende av digitala medier förutspår en annan inställning om ett par decennier.
Ett viktigt skäl till oro är att hjärnans utveckling kan påverkas negativt.
Det bildas 100.000 tals synapser varje sekund i barnets hjärna, vilket stimuleras av alla sinnesintryck. De kopplas och bygger upp hjärnans nervnätverk eller försvinner.
Det har visats att nervnätverken förändras hos möss som exponeras för digitala media.
Ett exempel på att hjärnan påverkas av överanvändning av skärmar är att närsynthet ökar hos barn. Hjärnan anpassar ögonen till att mest titta på nära håll.
Ännu allvarligare är att användning av smartphones för att söka bekräftelse har en beroendeframkallande effekt. Hjärnans belöningssystem stimuleras på ett liknande sätt som av nikotin, alkohol och droger.
Överdriven mobilanvändning har ett bevisat samband med psykisk ohälsa, inte minst bland flickor.
Brist på bekräftelse leder till stress och sämre självförtroende. Mobiltillverkarna konstruerar sina spel så att de skall vara maximalt tillvänjande och upprätthålla ett beroende.
Att den ökande användningen av digitala medier minskar uppmärksamheten och inlärningsförmågan är väl dokumenterat. Studier har visat att skolelever som för anteckningar på skärm presterar sämre än de som använder penna och papper.
Mest oroande är det att många skolor redan avskaffat papper och pennor. Detta trots att vi vet att den motoriska träningen öga-hand främjar inlärningen.
Beroendet av digitala medier kan också orsaka empatistörningar. Den direkta ögonkontakten kan inte ersättas av kommunikation via sociala media.
Sömnbrist och psykiska besvär bland unga har ökat särskilt sedan den smarta telefonen introducerades 2007. I USA talar man om såkallad ”Face book depression”.
När man kommer till en skola under en rast i dag ser man att många barn ägnar sig åt sina smartphones i stället för att vara ute och leka på skolgården.
Allt detta talar för att barns användning av digitala medier bör begränsas. Skärmarna stjäl viktig tid för utveckling i verkligheten.
Det är visat att små barn under två år inte kan lära sig någonting från skärmen.
Tvärtom kan språkutvecklingen försämras, när tid tas från den naturliga föräldra-barn samvaron.
Mobiltelefonen har av ovan nämnda skäl ingen plats i skolan. Alla skolor bör ha en skärmpolicy med enkla tydliga regler kring skärmanvändning som mobilfrihet under skoldagen och lektionsbundna datorer för skolarbete.
Sverige behöver inte vara sämre än Frankrike som nyligen genomfört ett generellt mobilförbud i skolan. Vi tror att det finns en utbredd medvetenhet om mobiltelefonerna som distraktion och stresskapare bland både föräldrar och ansvarsfulla pedagoger.
I USA har den amerikanska barnläkarakademien sedan länge gått ut med stränga råd om begränsning. Även svenska myndigheter bör ta till sig den senaste forskningen.
Barn är inte mogna att ta ansvar eller se konsekvensen av denna typ av beslut. Det blir därför ett vuxenansvar att hjälpa våra barn.
Efter en tid kommer de att må så mycket bättre av lugn och ro i skolan.
Skärmstressen kommer att minska – liksom nätmobbning. Elever får lättare att fokusera och socialisera – och rörelse stimuleras.
Hugo Lagercrantz Senior professor barnmedicin, Karolinska Institutet
Josef Milerad Docent, skolöverläkare och ordförande Skolläkarföreningen
Åse Victorin Barn- och skolläkare, VD QLeva
Publicerad: 22 januari 2018 07.00
svt.opinion
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar