Under julhelgen kommer säkert merparten barnfamiljer att titta på den tecknade Oscarsbelönade Ferdinand/Ferdinand the Bull (1938, Dick Rickard) i Disney-kavalkaden på tv och/eller gå på bio och se Tjuren Ferdinand/Ferdinand (2017, Carlos Saldanha).
Jag vet inte riktigt hur jag ska karakterisera den nya datoranimationen från Blue Sky, som sägs vara ”baserad på” Munro Leafs nu 81-åriga berättelse. Någon nyinspelning verkar det i vart fall inte vara av det verk, vars copyright tyvärr gått ut, att döma av de trailers som ”släppts”. Långfilmen är möjligen inspirerad av Leafs bilderbok, men där upphör väl likheten.
Någon föreställd början, mitt eller fortsättning på berättelsen verkar det heller inte vara, om man ser till det glada humöret i de snuttar som offentliggjorts, med Ferdinand själv som berättarröst. Han sägs fortsatt ”vara sig själv”, men ändå någon helt annan än åtminstone förlagorna från 1936 och 1938 antydde. I alla fall i min tolkning. I varje fall jag kan inte tolka ursprungsboken eller den älskade 8-minutersfilmen som lekfull eller humoristisk. Snarare som allvarlig och närmast tragisk.
Problemet är förstås hur sträcka ut en berättelse perfekt avvägd till 8 minuter som redan sagt allt som behöver sägas, med hjälp av ytterligare 99 minuter? Man börjar givetvis med att stoppa in en massa andra lustiga antropomorfiserade djur. Och en mängd andra ”bildliga” lustigheter som delvis lär gå förlorade på svenska, i och med översättningen av talesättet om (den här i själva verket graciöse) ”a bull in a china shop” till ”(o)smidig som en elefant i en porslinsbutik”. Ta tjuren vid hornen heter i vart fall ”take the bull by the horns”, så låt oss konfrontera kärnfrågan vad/vem filmen handlar om.
Ty filmen tycks hur som helst vilja slutgiltigt besvara frågan om vad slags tjur Ferdinand är: en hustjur, en stridstjur eller blomstersniffande duva? ”Var sann mot dig själv” och ”döm inte efter utsidan” råder förvisso fortfarande några av budskapen. Men vem är det som Ferdinand egentligen ska representera? Svaret beror i vanlig ordning på från vems perspektiv det hela betraktas.
Tolkningsperspektivets avgörande roll
Tjuren Ferdinand (1938) brukar vara favoriten i det traditionstyngda tv-programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Det framgår tydligt när människor tillfrågas om vilken filmsnutt de absolut inte vill byta ut, eller gillar allra mest. För att inte tala om när ryktet vissa år sprids, att kortfilmen har klippts bort.
Lika traditionsenligt brukar figuren tolkas som en pacifistisk symbol. En del brukar tillägga att berättelsen ursprungligen skapades som en reaktion mot inbördeskriget i 1930-talets Spanien. Idag ser somliga också Ferdinand som gay, eftersom han ”inte är som de andra pojkarna”.
Filmen baserar sig på amerikanen Munro Leafs bok The Story of Ferdinand/ Berättelsen om Ferdinand (med illustrationer av Robert Lawson) som utkom hösten 1936 (på svenska 1938), ett par månader efter att det spanska inbördeskriget utbrutit. Leaf har själv (i intervju med i The New York Times 1936) förnekat att berättelsen handlar om något ”politiskt”, bara om en tjur. Han säger sig ha skrivit barnboken på mindre än en timme i oktober 1935, alltså redan nio månader innan det spanska inbördeskriget utbröt den 17 juli 1936. (Boken utkom dock först i september 1936.) Förutspådde han verkligen kriget?
Miljön är tveklöst Spanien, närmare bestämt Andalusien, och det land som självklart förknippas med ”evenemanget” tjurfäktning. Fast Ferdinand är väl troligen ingen tjur ifall han nu tolkas som pacifist, utan ska väl också han då stå för en människa. Det vill säga av samma art, om än kanske inte samma rang, som matadorer, banderiljärer eller pikadorer.
Varför vill de att Ferdinand ska strida? Och kämpa för eller mot vad? Var Munro Leaf specifikt intresserad av just spansk inrikespolitik, eller motståndare till krig och militarism generellt? Leaf har dock förnekat att berättelsen har någon politisk agenda.
Nu äger förstås inte författaren ensamrätt till tolkningen och uttydarna har varit många. Somliga såg i slutet av 30-talet förvisso i Ferdinand en "duva" eller vapenvägrare, andra däremot en kommunist, anti-kommunist eller till och med fascist. Den i Nazi-tyskland förbjudna boken kallades av Hitler för ”degenererad demokratisk propagan-da”, ovisst om på grund av att Führern tolkade in ett gay-tema, eller därför att Ferdinand inte var ”manlig nog” att strida och dö.
Hitler befallde hur som helst att boken skulle brännas, medan Stalin precis som Mahatma Gandhi gillade den. Franco förbjöd publicering i Spanien (Bird 2012). De som inte hävdar att Ferdinand är fascist, kommunist eller pacifist, menar att boken satiriserar fascism, kommunism eller pacifism. Hur är det möjligt med så diametralt motsatta synsätt?
Perspektivbyte ger andra tolkningsmöjligheter
Det kanske krävs ett perspektivbyte för att förstå, bort från Ferdinand, till alla dem som försöker förmå tjuren att slåss. Vilka är de, vad vill de egentligen? Ska de stå för gene-ral Francos fascistiska trupper, för den spanska arbetarklassen eller för kommunis-terna? Förmodligen inte främst symbolisera de hundratals svenska frivilliga, som i de Internationella brigaderna bidrog i kampen på republikens sida. Hellre än som mata-dorer, skulle de väl då troligen ha varit utstyrda i vikingahjälmar?
Men om tjurfäktarna ska tydas som vänsterkrafter, blir Ferdinand kanske en fascistisk medlöpare som ger efter för general Franco & Co? Står tjuren kanske för olika europeiska länders nonintervention? Bidrog Ferdinand till 36 års diktatur, genom att inte vilja kämpa?
Varje decennium har sin tidsbundna tolkning, men avgörande är utifrån vems perspektiv denna tolkning sker. Vilka är det som julen 2017 vill få tjuren att strida? Eller inte strida? Kommersiella krafter? Var hittar vi dagens Ferdinand? Är vederbörande en förebild eller ej? Om ja, för vem då? För vuxna som inbillar sig vara nonkonformister? Vill också barn vara det? Eller är tjuren i kortfilmen bara lat och oengagerad, typ någon som struntar i att rösta…? Är han densamme i versionen från 2017? Vad säger barn?
Ferdinand sedd ur barns perspektiv
Juridikprofessorn Jonathan Todres och litteraturvetaren Sarah Higinbotham har läst ett antal barnböcker med barnsrättsperspektiv för 4-17-åringar, bland andra just Munro Leafs bok The Story of Ferdinand (1936), för att ta reda på hur barn uppfattar berättelsen. I boken med svart-vita teckningar ses Ferdinand oftast sitta bortvänd under korkeken, med tunga moln över sig. Han ses alltid ensam, aldrig med de andra tjurarna. De andra tjurpojkarna ses däremot alltid tillsammans. Även när han i bild syns tillsammans med de andra pojkarna, befinner dessa sig på avstånd från honom. På endast sex av bokens 16 illustrationer är Ferdinands ansikte vänt mot läsaren, i övrigt tittar han bort. Ska detta tolkas som att han är introvert? Som passivitet? (Todres & Higinbotham 2016:95-97).
Ferdinand sägs ändå vara lycklig… På sista sidan finns emellertid bara en teckning av en vissnande blomma som tappat tio av sina kronblad, alla förutom två, samt ordet Slut. Onekligen ett gåtfullt slut, som inte återfinns i kortfilmen från 1938. Det tycks antyda att han gillar att vara ensam, alternativt förblir en outsider. Flera barn frågar Todres & Higinbotham ”Varför dör blomman?” En tjej föreslår svaret ”För att människor som precis som Ferdinand inte passar in ”just don’t have good lives”…. En annan flicka säger dock skrattande att blomman dör, för att han satt sig på blomman” (a a:97).
En 10-årig pojke menar att boken vill säga att det är okej att vara annorlunda, medan andra barn är väldigt förbryllade på grund av blomman. En 10-årig flicka i samma klass menar att ”boken verkligen är sorglig, därför att Ferdinand kommer aldrig att passa in. Det är därför som blomman håller då att dö” (a a:12). Tonåringar (13-17 år) betonar överlag just Ferdinands isolering och ensamhet.
Trycket från konformism
Meningen ”alla andra små tjurar, men inte Ferdinand…” upprepas fyra gånger i boken. Modern undrar till exempel – vänligt – varför Ferdinand ”inte stångas som de andra tjurarna?”. Det vill säga: är ”maskulin”, aggressiv, stark, aktiv och tävlingsinriktad… Hon är dock förstående och stödjande vid hans identitetskonstruktion. Ferdinand viker inte för trycket att vara som de andra. Boken sägs illustrera en av artiklarna (no.14:2) i FN:s konvention och barnets rättigheter, den om att respektera barnets rätt till sin identitet (Todres & Higinbotham 2016:96).
Missar du kortfilmen om Ferdinand på julaftonen, finns den ju på YouTube på
Jag har funnit att elever åtminstone alltifrån årskurs 1 gillar att diskutera filmen och hur det kommer att gå för Ferdinand. Är han helt enkelt smart, eftersom han vet att matadoren dödar en? Bara blyg? En känslig konstnärssjäl? Helt enkelt snäll? Hur lätt är det att vara annorlunda? Frågor som djurens rättigheter, antivåld, genus kommer likaså också upp. Är våld någonsin försvarbart? Ska bara ena könet utöva det i så fall? I högre klasser kommer även sexuell läggning på tal.
Den nya filmen är säkert också den sebar, kanske rent av sevärd, men inte lär den problematisera något av temana i föregående stycke. Och för den som sett originalet och/eller läst boken tycks i den nya versionen alla möjliga roliga typer förekomma – ”men inte (Munros) Ferdinand”…
Referenser
Bird, Elizabeth (2012) : Blogg för School Library Journal (2012)
Todres, Jonathan & Higinbotham, Sarah: Human Rights in Children’s Literature: Imagination and the Narrative of Law, Oxford: Oxford University Press 2016
